Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INRÄTTA in3~rät2a, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, RARP 4: 640 (1651), Hiärne 2Anl. 350 (1706)), -NING (se INRÄTTNING, sbst.2); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(-räta 1760. -rätta (-retta) 1561 osv.)
Etymologi
[efter t. einrichten, av ein (se IN) o. richten, ställa, ordna (se RÄTTA, v.); jfr d. indrette, holl. inrichten]
1) med avs. på institution l. anstalt l. ämbetsvärk l. ämbete l. tjänst l. värksamhet o. d.: grunda, upprätta; i sht förr äv. med avs. på högtid, sakrament o. d.: stifta, instifta; äv. med avs. på industriell anläggning o. d., förr äv. med avs. på stad o. d.: anlägga, grunda (jfr a). Hans kongel:e Maj:t (är) till sinnes grefveståndet inrätta. RA I. 2: 8 (1561). Barne Scholar (skola) widh hwar Sochne Kyrkio inrättas. KOF II. 2: 15 (c. 1655). Thet till rikets trygg- och säkerhet så hälsosampt inrettade indelningsvärket. 2RA 1: 695 (1723). De Sågar .., hvilcka uti Bergzlagarne och vid Bergvärcken blifvit inrättade. FörordnSkog. 1734, s. D 3 a. Den här nyligen inrättade Vetenskaps Academien. Höpken 1: 384 (1740). Den heliga måltid, som Du inrättade i den natten då Du förrådder vardt! Hagberg Pred. 2: 99 (1815). Före inrättandet af stater. Cavallin (1875). Att många fabriker .. inrättades här. NDA 1876, nr 300, s. 2. En enkom för honom inrättad lärostol. Siwertz JoDr. 204 (1928). — särsk.
a) i numera obr. anv. (jfr b—d). Sedan Staden Nyen bleef inrättad. HSH 31: 483 (1662). Wi hafwe hafft .. monga fremmande handwerckare, som här hafwa inrettat handwerck wid bruk och elliest. Swedberg Schibb. 215 (1716). Then goda och berömliga sed, som Konungen i Persien Ahasverus inrettade. Dens. Amer. 16 (1732). Han har inrättat handel på den kusten. Widegren (1788). 4 Compag:r nya jägare äro här (i Bomila) inrättade. UrFinlH 319 (1789).
b) (†) i p. pr. med passiv bet. De på Cronolägenheter redan inrättade eller framdeles inrättande Fiskelägen. PH 5: 3615 (1754). Tegnér Armfelt 3: 341 (cit. fr. 1811).
c) (†) i överförd anv., med avs. på ämbets- l. tjänsteman o. d.: tillsätta, anställa; närmande sig bet.: inrätta visst ämbete o. d.; jfr d. Då Rom utdrifvit Konungarne, inrättade det årlige Consuler. Dalin Montesquieu 5 (1755; klandrat av Rudenschöld Crit. 8 (1755)). Konungen hade inrättat Ordningsmän. Höpken ÅmVetA 1771, s. 12. Thunberg Resa 1: 37 (1788). jfr: Gott kiöp synes erflyta af myckenheet på Embetzmän (dvs. handtvärkare), dhe ther ij kort tidh icke så inrättas kunna. RARP 4: 589 (1651).
d) (†) i överförd anv., med avs. på person: insätta (ngn i en värdighet o. d.); jfr c. (Då) Hertigh Carl Philip .. wore tilbörligen inrättat och stadfästadt öfwer heele thet Ryske Rijket, för theras Zar och Storförste. Widekindi KrijgH 407 (1671).
2) på mer l. mindre komplicerat sätt göra l. åvägabringa l. åstadkomma (ngt) l. bringa (ngt) till stånd; vanl. med konkret obj.; ofta liktydigt med: bygga, konstruera; ofta (i p. pf. i attributiv ställning numera alltid) med bestämning angivande det sätt varpå l. det ändamål för vilket ngt göres l. åstadkommes; ofta i pass., särsk. i p. pf. Vatnkonsten (dvs. vattenledningen) var fornemligast inrettat för Communitetets skull på dett alt skulle renligare tilgå. Rudbeck Bref 10 (1662). En baldakin af röd damast var inrättad för herr grefven af Haga. Adlerbeth (1783) i MoB 5: 15. Kyrkokistan, hvilken .. är med tvenne rum, jämte et litet skrin, inrättat. VDAkt. 1790, nr 524. Skutor eller jakter, inrättade till att framdrifvas med rodd. Schück o. Lundahl Lb. 1: 44 (1901). Inrätta en löntrappa i muren. WoH (1904). Lagerlöf Saga 140 (1908). — särsk.
a) i numera obr. anv. (jfr b, c, d, f). Hvar och en kan, till enskylt behof, dikta och inrätta .. så många tecken, som han bäst finner. Hof Skrifs. 5 (1753). Vatnet .. (ledes) genom rännor i brunar och inrätade kar. BtVLand 2: 43 (1760).
b) (föga br.) med avs. på bostad o. d.: anordna; jfr 3 b. (Jag valde) mig en liten hydda på landet, och inrättade i et torp min sorgeliga boning. Nordenflycht (SVS) 3: 215 (1745). Carlson Hist. 3: 289 (1874). jfr (†): Postmästaren Wächell skall fåå 100 daler sölffvermynt, att inrätta sitt huusholdh här medh i Stockholm. RP 5: 212 (1635).
c) med avs. på person l. levande varelse över huvud taget l. organ hos levande varelse: skapa, dana; numera bl. (i sht ngt vard.) i p. pf. med bestämning angivande det sätt varpå l. det ändamål för vilket ngn l. ngt är danad (danat). Dess Foster-Moder, vår natur, / Har så inrättat detta djur (dvs. fågeln). Weise 2: 16 (1771). Vore jag så väl inrättad som du och alla mina bekanta, så skulle jag kanske aldrig hafva rätt roligt, och .. aldrig rätt ledsamt. CJLAlmqvist (1838) i 2Saml. 12: 80. Det är en lätt konst, att t. ex. bli en ypperlig Poet, en ypperlig Philosoph, .. när man är så afgjordt inrättad endast till ettdera, att (osv.). Atterbom (1851) i 3SAH XXXVIII. 2: 36. Hos de olika däggdjuren äro fötterna mycket olika inrättade. Berlin Lsb. 38 (1852). Ett märkvärdigt inrättadt djur. WoH (1904). Såsom människan nu en gång är inrättad. Östergren (1929).
d) (†) med avs. på bok l. skrift, skriftlig(t) handling l. arbete l. dokument: avfatta, upprätta, uppsätta; jfr 3 d. BL 2: 262 (cit. fr. c. 1658). The, som BergzCollegii jordebook inrätta. RARP 8: 276 (1660). (Lärjungarna i apologistklassen skola lära att) inrätta små räkningar per Debet och Credit. Skolordn. 1724, s. 13. Modersmålet (var) danskt, på hvilcket språk .. böner och psalmer voro inrättade. Lönqvist Bara 4 (1775). En såsom företal inrättad skrifvelse. Atterbom Minnest. 1: 101 (1847).
e) i fråga om (för visst ändamål företagen) större l. mindre förändring av ngt redan förefintligt. Viborgs Skola .. inrättades til Gymnasium. Alopæus BorgåGymn. 24 (1804). Att inrätta de framför ställningen liggande byarne så ändamålsenligt som möjligt till försvar. Rappe Nordarm. 91 (1874). Damskrädderiernas fönster hade inrättats till salonger, där vaxfigurer växlade förnäma gester i de underbaraste toaletter. Hellström Kusk. 134 (1910).
f) (†) i allmännare anv.: ställa om, styra om, ombesörja; företaga, värkställa. HTSkån. 1: 248 (i handl. fr. 1659). Platsen, hvarpå jordbländningen skal inrättas, bör liggia in uti fägården, eller närmast där in til. Stridsberg Åkerbr. 67 (1727). Der (dvs. i sorgehuset) var jämväl sorgemusik inrättad. Bælter JesuH 4: 379 (1757).
3) behörigen l. efter viss plan l. på visst sätt ordna l. anordna l. arrangera (ngt) l. ställa med (ngt). Uti väl inrättade hushåld, bakas groft spis- och fint knäckebröd allenast höst- och vårtiden. Warg 676 (1755). Om dödsstraffet i sig är rättmätigt .. så borde väl exekutionen kunna så inrättas, att (osv.). Klockhoff ESkr. 169 (1866). Det är nu en gång så inrättadt, att man icke kan vara verldsborgare utan att vara statsborgare. Ljunggren i 2SAH 41: 28 (1866). Den yngre (munken) var nyfiken att höra, huru de (dvs. klosterbröderna) hade det inrättadt med sin salmsång. Landsm. V. 6: 87 (1885). — särsk.
a) i numera obr. anv. (jfr b slutet, e, f, h, j, k slutet). Kongl. Maij:t (har) allernådigst .. behagat att anförtro oss statens inrättande uthj desse provincier. HTSkån. 1: 178 (i handl. fr. 1658). Allmogen utj största delen af provincierne oppe i Sveriget .. äro försedde med gewähr och inrättade utj wisse Compagnier. ÅgerupArk. Brev 19/7 1713. Ju förr (torven om sommaren uppskäres) ju betre, at man må hafva tid nog at rychta och inrätta åkren. Serenius EngÅkerm. 151 (1727). Jag har (i min bok) så inrättat händelsen, som den skulle år 1658 förelupit. Weise 2: Föret. 2 (1771). Taxator (d. ä. den, som inrättar skogshushållningen) (måste) hafva klart för sig det tillstånd, i hvilket skogen skall bringas. Thelaus Skog. 157 (1865); jfr 2 f.
b) (mindre br.) med avs. på hus l. rum i hus: inreda (jfr 2 b). En .. slätt inrättad stugu. Humbla Landcr. 110 (1740). Matsalen är inrättad efter mönstret av stadshotellets. Östergren (1929). — särsk. i numera obr. anv. Inrätta dätt (dvs. huset) medh meubles och husgerå. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 202 (1702). Latinerne .. få (knappast lov att) inrätta eller bepryda denna (dvs. en kyrka som grekerna upplåtit åt dem). Eneman Resa 2: 56 (1712). Julianus har låtit inrätta rummet här, och ett par till innanföre, med nyare möbler. Almqvist JK 102 (1835).
c) med avs. på förehavande, handlingssätt, studier, göromål o. d.: ordna l. ställa på visst sätt. Swedberg Ungd. 372 (1709). Han rådde mig .. att .. inrätta mina studier efter eget behag. Castrén Res. 1: 77 (c. 1850). Öfverlägga .. huru man .. borde inrätta sitt handlingssätt mot Sverige. Carlson Hist. 6: 22 (1881). Vissheten om andlig verklighet .. (är) en sådan visshet, som räknar med det andliga såsom verklighet och inrättar lifvet därefter. Söderblom StundVäxl. 1: 31 (1905, 1909).
d) (numera knappast br.) med avs. på muntlig l. skriftlig framställning o. d.: uppställa l. arrangera l. anordna (ngt) på visst sätt; i sht i pass., särsk. i p. pf.; jfr 2 d. Kyrckioherden skal gifwa Biskopen tilkänna, .. efter hwad sätt och Ordning, han sina Predikningar inrättar. Kyrkol. 24: 8 (1686). De Reglor, hvarefter Fabler och Sagor böra inrättas. Brunjeansson Vers. 1: 39 (1768). Liljeroth .. anhöll att få del af konungens afsigter .. för att kunna derefter inrätta sina yttranden. Carlson Hist. 6: 437 (1881).
e) (†) med avs. på brev l. växel: ställa, adressera. De vexlar, hvilka voro inrättade på honom (dvs. knes Dolgorukov) angående dhe penningar, vi hade uthtagit. CPiper (1711) i HH XXI. 1: 148. Carl XII Bref 129 (1714).
f) (†) mat. med avs. på bråk: förkorta. AJGothus ThesArithm. 78 (1621).
g) i fråga om levnadsförhållanden o. d., i uttr. inrätta (det) så l. så åt l. för sig l. ngn, ordna det så l. så för sig l. ngn. Under eqvatorns glöd och polkretsens kyla, .. öfver allt har hon (dvs. människan) förstått att fatta fotfäste och inrätta åt sig så beqvämt, som omständigheterna det medgifva. Svensén Jord. 97 (1884). Där (dvs. i boerlägret Congela) inrättade han (dvs. J. A. Wahlberg) åt sig på lägermaner. Ymer 1910, s. 287. I det inre rummet hade prostinnan inrättat det mycket bekvämt åt sin kära gubbe. Lagerlöf ChLöw. 154 (1925). Östergren (1929).
h) refl. (jfr i): ordna för sig i fråga om levnadsförhållanden, särsk. bostadsförhållanden o. d.; ofta liktydigt med: slå sig ned, bosätta sig (ngnstädes); äv.: göra det bekvämt för sig, göra sig hemmastadd; äv. oeg. o. bildl.; förr äv. i p. pf., om person: som har sina bostads- l. levnadsförhållanden ordnade på visst sätt; i sht med adverbiell bestämning med bet.: bekvämt o. dyl. l. motsatsen. Armenerne, hvilka mäst äro inrättade efter deras (dvs. turkarnas) sätt att lefva, välförståendes i utvärtes måtto. Eneman Resa 2: 211 (1712). Vi (funno) uppe i högsta spetsen af tornet en hel familj ordentligt boende och husligt inrättad. Atterbom Minn. 351 (1819). Deremot smickrar jag mig att ännu i höst få råka Er i Upsala, sedan Ni der redan trefligt inrättat Er. JärtaBrefv. 1: 42 (1825). (Beduinerna i öknen hade) lämnat sina stora tält .. hemma och inrättat sig här blott provisoriskt. Wallin Bref 62 (1846). Såsom Finlands högste ämbetsman i Petersburg var han (dvs. Armfelt) på stor fot inrättad. Tegnér Armfelt 3: 360 (1887). Knappt hade Soldan likväl hunnit inrätta sig hos sin unge vän, innan denne insjuknade häftigt och dog efter några veckors förlopp. Aho Soldan 241 (1901). Till de övriga hemresande inrättade sig även Figge George ombord med sina män. Högberg Storf. 117 (1915). Hammarström Löns Vidu 39 (1920).
i) refl. (jfr h): ordna för sig, ställa för sig, taga sina mått o. steg på visst sätt; ofta i fråga om i förväg träffade anordningar för mötande av ngt som kan väntas: ”ställa in sig” (på ngt); äv. i överförd anv. med sakligt subj. HSH 31: 345 (1662). Det var Carl den stores politik, — i det hela en eröfrings-politik, som inrättar sig för tillfället. Geijer I. 1: 20 (1818). Kyrkan nödgades inrätta sig för långt lif och tusenåriga uppgifter i denna värld. Söderblom StundVäxl. 1: 183 (1909). Veta att inrätta sig efter omständigheterna. Östergren (1929); jfr k. SvD(A) 1932, nr 67, s. 13.(†) (De) inrättade .. sig både på belägring och seger; ty de hade tänkt på båda fallen. Carlstedt Her. 3: 398 (1833).
j) (†) i p. pf., närmande sig bet.: försedd (med ngt). Dhee wägar som ännu icke äre medh wist mijletaal inrättade, skole medh första bliffua afmätte. HSH 31: 96 (1662). Huusen (äro) med Döra sampt någre små Fönster inrättade. Schouten Siam 41 (1675); jfr b.
k) anpassa l. avpassa l. avväga l. lämpa l. rätta (ngt efter ngt). Mörk Ad. 2: 395 (1744). Lefnads-sättet bör .. någorlunda inrättas efter Tidens omständigheter. Lanærus Försök 37 (1788). Inrätta sin hushållning efter sina inkomster. Meurman (1846). Nilsson FestdVard. 188 (1925). — särsk. i numera obr. anv. Hwad Stylen angår, så är den inrättat effter Folket som Boken studera och läsa skola. Hoorn Jordg. 1: Fört. 16 (1697). Inrätta munnen efter matsäcken. Chydenius 215 (1765). jfr: Ingen klocka finnes, hvarefter vi kunne inrätta våra Läsetimmar. VDAkt. 1790, nr 97.
4) (†) bestämma, anordna (se d. o. 3). Hvilketdera i Svänska skrifsättet må antagas .. (näml. vokalfördubbling) till långa, eller .. (konsonantfördubbling) till korta stafvelsers betecknande; det ankommer på ett fritt inrättande. Hof Skrifs. 218 (1753).
5) [jfr t. abrichten] (†) inöva (djur) i ngn konst l. till jakt o. d., dressera; äv. med avs. på person: inöva (ngn i ngt), inlära, lära, undervisa (ngn). Min hust(ru) har wäl inrättatt henne till huus håldz saker. VDAkt. 1706, nr 246. Han (hade) en hvit Hiortinna så tiltämt och inrättat, at hon hörde och lydde hans röst, samt fölgde honom efter ehvart han gick. Lundberg Paulson Erasmus 56 (1728). Liksom en väl inrättad Falk / En Stenbock högst på Berget spänner. Dalin Vitt. II. 4: 224 (1762). ELencquist (c. 1778) i FinKyrkohSP 5: 119. Heinrich (1814).
Avledn.: INRÄTTARE, m. (numera bl. tillf.) person som inrättar l. inrättat ngt. Dalin (1852). WoJ (1891). särsk.
a) till 1. CGTessin (1738) i 2Saml. 4: 184. Lindfors (1815).
b) till 2. Ekblad 71 (1764).
c) (†) till 3. Serenius (1734; under regulator). Lindfors (1815).
INRÄTTLIG, adj. (†) till 3 k: som kan anpassas efter ngt. Boëthius Naturr. 241 (1799). Dens. Sedel. 107 (1807).

 

Spalt I 761 band 12, 1933

Webbansvarig