Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-PROPPA, -ning. [jfr d. indproppe, t. einpropfen] stoppa (ngt) i (ngt) så att det blir alldeles fullt, proppa in; äv. bildl. De som på Svänska vilja skrifva någon vettenskap, och där de Latinska .. (orden) ymnigt inproppa; giorde rättare, om de skrefvo den samma rent af på Latin. Hof Skrifs. 245 (1753). Sin lilla läder-pung, hvari han hade en hop Ducater inproppade. Kempe FabritiiL 58 (1762). Sidor, som äro onjutbara genom inproppning av material. OLevertin (1899) hos Söderhjelm Levertin 1: 397. särsk. med avs. på kunskap o. d. Derigenom att .. en sådan mängd facta med dertill hörande reglor och beskrifningar inproppas i hufvudet (osv.). Geijer I. 5: 94 (1811). SD(L) 1904, nr 268, s. 1.
-PROTOKOLLERA, -ing. jfr IMPROTOKOLLERA.
1) kansl. o. jur. införa l. intaga (ngt) i protokoll, taga till protokollet. RARP 9: 196 (1664). Bristande noggrannhet vid vittnesmålets inprotokollering. SD(L) 1897, nr 69, s. 3. särsk. jur. anteckna (köp, lån o. d.) i domstols protokoll; lagfara; i äldre juridiskt spr. i fråga om varjehanda skriftliga avtal, i sht köp l. förpantning resp. inteckning av fast egendom; numera bl. i fråga om lösöreköp; jfr INTECKNA. Johansson Noraskog 3: 78 (i handl. fr. 1679). Kongl. May:t (finner skäligt) .. at Grufwebodar och andre platsar, som höra under Grufwans jurisdiction, här efter må inprotocolleras och Lagfaras uti Grufwerätten. Bergv. 1: 340 (1684). Vid det Ting, då Arrende-Contractet til inprotocollerande uptes. AdP 1800, s. 239. Hos öfverståthållareembetets kansli ha under sistlidne november månad uppvisats och inprotokollerats 14 lösöreköpsafhandlingar. SD(L) 1896, nr 563, s. 2. särsk. (†) ss. vbalsbst. -ing, konkretare: inteckning. Altså kan uthi hans fasta ägendomb här i staden ingen inprotocollering meddehlas. VRP 1695, s. 161.
2) (†) i uttr. låta inprotokollera sig, låta inskriva sig (i ett ämbetsvärk l. en förening). Jag skall kanske låta inprotokollera mig i hofrätten. Elgström (o. Ingelgren) 210 (c. 1805). BL 10: 341 (1844).
-PRYGLA, -ing. [jfr t. einprügeln] (föga br.) med prygel driva in (ngt hos ngn), inpiska. SvTyHlex. (1851, 1872). LoW (1862). särsk. med avs. på kunskap o. d.; jfr -PISKA 1 a. At blott inprygla ord utan begrep, är at för sjelfva Lärdomen endast upväcka skräck och afsky. Gjörwell o. Bergklint Sam. UtdrBref 4 (1775).
-PRÄGLA, -ing. [jfr t. einprägen] prägla in.
1) i eg. anv.: gm prägling trycka in (ngt); äv.: ingravera, inrista. Lind (1738). En Mässings plåt med en inpräglad Delfin. SvSaml. 6: 325 (i handl. fr. 1762). Att mina ord .. bleve med ett stift av järn och med bly .. inpräglade i klippan. Job 19: 24 (Bib. 1917). i bild. Med gyllene bokstäfver vil jag inprägla tig (dvs. ordet ändtlig) i mitt hierta. Scherping Cober 1: 309 (1734). Hagberg Pred. 6: 40 (1820).
2) i överförd anv. med avs. på föreställning, kunskap o. d.: (djupt o. varaktigt) fästa (ngt i ngns själ, minne o. d.), inpränta. Inprägla ngt i minnet. Bliberg Acerra 135 (1737). Hos Printsarne (bör) inpräglas fruktan för Guds hämd och för efterverldens tadel. PH 6: 3890 (1756). Inprägla utanläxor utan förstånd. Gjörwell o. Bergklint Sam. UtdrBref 4 (1775). (Judarnas) muntliga lag fick ej fortplantas annorlunda än genom muntlig tradition samt inpräglas i minnet. Agardh ThSkr. 2: 82 (1856). Det var som om hjärnan .. fått vart ord inpräglat med var .. nyans i uttalet. Hallström Händ. 302 (1927); jfr 1 slutet. särsk.
a) refl., om bild, föreställning o. d. Luther var .. en af de sällsynta verldshistoriska caracterer, som alltid .. outplånligt inprägla sig i minnet. Tegnér (WB) 3: 142 (1817). Den bild (av Franzén), som sjelf med outplånliga drag inpreglat sig i hvarje Svenskt hjerta. Malmström i 2SAH 25: 369 (1849).
b) psykol. ss. vbalsbst. -ing, med tanke på minnets förmåga att upptaga o. fasthålla nya intryck. Wigert PsykSj. 2: 145 (1925).
Ssgr (till -PRÄGLA 2 b; psykol.): inpräglings-förmåga. Förmågan att i ett givet ögonblick upptaga psykiska bilder och behålla dem kallas märkförmåga (inpräglingsförmåga). Svenson Sinnessj. 95 (1907). Gadelius Själsl. 1: 213 (1921).
-försök. Herrlin Minnet 252 (1909).
-PRÄNTA, -ning. pränta in.
1) i eg. anv. Numret (på boken kan) vara inpräntadt på ryggen eller i bokens snitt. Walde Krigsb. 1: 7 (1916).
2) i överförd anv.: inprägla (se d. o. 2); stundom: inplugga (se d. o. 3). Gudz Lag; den Osz allom i sielfwe Naturen / Fast inpräntat vti wår Siäl, och Samwete lyser. Stiernhielm Herc. 371 (1648, 1668). Att .. orthografiska, etymologiska och syntaktiska reglor .. sanslöst inpräntas lexa för lexa. Geijer I. 4: 368 (1838). Det måste inpräntas hos alla bilister, att riksdagens uttalande om körhastigheten icke gäller städer och tätt bebyggda samhällen. SvD(A) 1930, nr 246, s. 8. särsk. refl.; jfr -PRÄGLA 2 a. Flaggan inpräntar sig i barnasinnet som en symbol för det nya landets storhet och makt. Koch EmigrLand 42 (1910).
-PRÖVA, -ning. avlägga prov för inträde (i en läroanstalt, en skolklass o. d.), pröva in; i sht ss. vbalsbst. -ning (äv. konkretare). Inpröfningarna vid läroverken. SD(L) 1903, nr 13, s. 1.
-PUDRA, -ing. [jfr d. indpudre, t. einpudern]
1) strö in puder l. puderliknande ämne i (ngt); (rikligt) beströ (ngt) med puder o. d.; äv.: strö in (puder o. d. i ngt), strö (puder o. d. på ngt).
a) i fråga om puder användt för toalettändamål; äv. refl. Möller (1790). När man bär .. håret väl inpudradt. Leopold 3: 440 (1795, 1816). Väl inpudrad mot kylan. Östergren (1928).
b) i allmännare anv., om beströende med l. inströende av ngt finfördelat ämne. Sjöberg Singstock 86 (1832). Jag var .. inpudrad af damm (efter resan). Knorring Skizz. II. 2: 219 (1845). Sedan färgen torkat, inpudras bilden med grafit för att göras ledande för elektriciteten. 2NF 9: 669 (1908). Läkemedel .. för .. inpudring i ögonen. SFS 1912, s. 17. särsk. (†): beströ (ngt) med fint krut. En väl inpudrad Stobin. Törngren Artill. 2: 108 (1795). (Brandrörens) inpudring med mjölkrut. Hazelius Artill. 71 (1833). Dalin (1852).
2) [efter fr. jeter de la poudre aux yeux] (†) slå blå dunster i ögonen på (ngn), narra, bedraga; inbilla. Jag trodde dig af Amors svek / Inpudrad i Carthago. Stiernstolpe Blumauer 3: 59 (1814). Lindfors (1815). Det är något för starkt att vilja inpudra allmänheten, att flera alternativer ej finnas. Crusenstolpe Ställn. 13: 93 (1848). Wingård Minn. 10: 36 (1849). Sundén (1885).
-PUMPA, -ning. gm pumpning införa (ngt i ngt), pumpa in. SvMerc. 1763, s. 733. Matarpumparna .., hvilka ha till uppgift att inpumpa matarvattnet i pannorna. 2NF 33: 1025 (1922). särsk. i oeg. anv., om levande organism, kroppsorgan o. d.: gm pumpningsliknande rörelser driva resp. draga l. suga in. Fischerström 2: 69 (1780). Det rytmiska inpumpandet af blod i pulsådrorna. UVTF 17: 56 (1876). Lungorna inpumpa den friska aftonluften. Sjöstedt Storv. 17 (1910).
-PUNSA, -ning. (i fackspr.) gm punsning indriva (i sht ornament o. d.). Spiralringar, af hvilka en är försedd med de för denna period .. charakteristiska inpunsade, punkterade halfmånarne. Hildebrand Hedn. 25 (1866). Ymer 1921, s. 29.
-PUSTA, -ning. pusta l. blåsa in (ngt). Adlerbeth Æn. 335 (1804). Topelius Vint. I. 2: 68 (1867, 1880).
-PUTSA, -ning. (i fackspr.) medelst puts fästa (ngt) i en vägg o. d.; med puts omgiva (ngt) som man insatt i en vägg. TT 1897, Allm. s. 111. Inputsade rör. SFS 1917, s. 1814.
-PYRA, äv. (numera föga br.) -BYRA, -ning. (-byra 17641928. -pyra 1843 osv.) komma (ngt) att alltigenom bemängas (med ngt) l. genomträngas (av ngt), ”indränka”, pyra in; i sht i p. pf. Ekblad 106 (1764). Skolsalen var låg, fuktig och inpyrd med torfrök. Wranér SkStug. 106 (1886). Själfklart är, att näsdukar, handdukar eller dylikt, hvari den sjuke spottat .. äro särskildt rikligt inpyrda med smitta. Helsov. 1893, s. 310. särsk. bildl. Är du så inpyrd med fördomar, att du inte kan fatta en så enkel sak! Benedictsson Peng. 315 (1885). En viss byråkratisk anda hade inpyrt hela det läs- och skrifkunniga Ryssland. Jensen Tsard. 45 (1905).

 

Spalt I 725 band 12, 1933

Webbansvarig