Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-KRÄVA, -ning. [fsv. inkräfia; jfr d. indkræve] med avs. på tillgodohavande l. fordran o. d.: kräva in, kräva, indriva. OPetri Tb. 53 (1525; uppl. 1929). Vthaff en fremmande må tu (under friår) thet (som du har att fordra) inkräffia, men tinom brodher skalt tu tilgiffuat. 5Mos. 15: 3 (Bib. 1541). Lagerbring Skr. 98 (1763). Östergren (1928). särsk. (†) i p. pr. med passiv bet.: som skall l. bör inkrävas. Hwat geldh huar och en inkreffiandis haffuer. G1R 1: 202 (1524). Hans inkræffiandis gæld. Därs. 4: 196 (1527). —
-KRÖKA, -ning. [fsv. inkrökia] kröka l. böja (ngt) inåt; i sht i p. pf. ss. adj. samt ss. vbalsbst. -ning. Cellarius 45 (1699). En inkrökt näsa, toma kinder. / En haka som en tobaksask. Wallenberg (SVS) 1: 36 (c. 1765). Nyman VäxtNatH 2: 79 (1868). Lidforss Kås. 3: 83 (1913).

 

Spalt I 602 band 12, 1933

Webbansvarig