Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INFLYTANDE in3~fly2tande, n.; best. -et; pl. -en (Hammarsköld SvVitt. 1: 12 (1818), Söderhjelm Runebg 2: 520 (1906)).
Etymologi
[vbalsbst. till INFLYTA]
1) vbalsbst. till INFLYTA III; äv. konkretare: påvärkan, påvärkning; i sht om påvärkan sedd från dens sida som utövar densamma (motsatt: inflytelse); ofta om kulturell l. litterär påvärkan; vanl. med bestämning inledd av prep. på, förr stundom i. Öva inflytande på ngn l. ngt. Ha, öva, förr äv. yttra ett välgörande, menligt, ödesdigert inflytande på ngn l. ngt. Lagerström Bunyan 1: 38 (1727). SKrok (1749) i SmålHembygdsb. 1: 15 (med prep. i). Hammarsköld SvVitt. 1: 79 (1818). Under inflytandet af dessa sällsamma grubblerier diktade .. (Stagnelius) en otalig mängd längre och kortare poemer, dem ingen menniska kunde rätt begripa. Sturzen-Becker 1: 76 (1861; uppl. 1845: inflytelsen). Vårt land (intager) med afseende å nederbördsförhållandena ett ganska gynnsamt medelläge mellan kontinentala och maritima inflytanden. AtlFinl. 5—7: 5 (1899). Man kan ej antaga, att monogamien hos pygméfolken beror på inflytande från de kringboende folken. Nilsson PrimKult. 128 (1923). — jfr DIALEKT-, KULTUR-, MED-, NERV-, SIDO-, TIDS-INFLYTANDE m. fl. — särsk. motsv. INFLYTA III a: invärkan som enligt astrologien himlakropparna öva på förhållandena på jorden. Schultze Ordb. 1193 (c. 1755). Topelius Fält. 2: 68 (1856).
2) (en persons l. ett lands o. d.) förmåga att på grund av personliga egenskaper, (social l. ekonomisk) ställning, förbindelser resp. maktresurser o. d. kunna invärka på ngts utveckling l. framgång; makt, maktställning. Använda sitt inflytande. Göra sitt inflytande gällande. Ach! jag har intet politiskt inflytande: men (osv.). Thorild Bref 1: 126 (1786). Nattredaktören överskattade kanske i stundens iver sitt inflytande i Nya Morgonbladet. Siwertz JoDr. 115 (1928).

 

Spalt I 434 band 12, 1933

Webbansvarig