Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IMPRESSIONERA im1präʃωne4ra l. -eʃ-, l. impräʃ1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade.
Etymologi
[av fr. impressioner, avledn. av impression (se IMPRESSION)]
(i vissa kretsar) göra ett starkt o. livligt intryck på (ngn); livligt beröra (ngn); jfr IMPRIMERA 3. ”Kolerikern” impressioneras .. (liksom sangvinikern) lifligt, men (osv.). Rein Psyk. II. 1: 204 (1891). Blonda allegoriska kvinnor av Rubenslärjungen van Thulden — de impressionerade mig ganska mycket. Laurin 2Minn. 90 (1930).
Avledn.: IMPRESSIONABEL l. IMPRESSIONIBEL, adj. -ble, -bla; -blare. (-abel 1877 osv. -ibel 1917 osv.) [liksom eng. impressionable av fr. impressionable. Formen -ibel beror på anslutning till andra ord på -ibel] (i vissa kretsar) som är känslig för intryck o. inflytelser, lättrörlig, lätt påvärkad. Feilitzen Real. 2: 9 (1877, 1885). Hirn Hearn Exot. 2: 54 (1903). Tegnér är ingenting mindre än impressionibel, det finnes inga snabba förändringar, inga omslag eller språng i hans utveckling. Böök Tegnér 1: 206 (1917).

 

Spalt I 256 band 12, 1933

Webbansvarig