Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IL, sbst.3, r. l. m. l. f. (m. Schultze Ordb. 2070 (c. 1755); f. Sundén); pl. -ar.
Ordformer
(iljar, iliar, pl. 1685—1769)
Etymologi
[fsv. il (pl. iliar), sv. dial. il; jfr ä. d. ilje (ile, il), d. dial. il, nor. dial. o. isl. il, motsv. mnt. elde, elt, ele, hudvalk på hand l. fot, ffris. ili, il, holl. eelt, feng. ile, ill, fotsula; av germ. iliþ; av ovisst urspr.]
(†) fotsula, fotblad. Thet är ej länger sundt at gå med wåta Iljar. Spegel GW 114 (1685). Ihre (1769). Sundén (1885; angivet ss. folkspr.).

 

Spalt I 159 band 12, 1933

Webbansvarig