Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IBLAND iblan4d, vard. äv. iblan4, adv.
Ordformer
(eblandt 1587. iblan(n) 17021713. ibland (j-) 1536 osv. iblan(d)t(t) 16261754, 1865)
Etymologi
[fsv. i bland, i blant, i blan, tillhopa, eg.: i blandning, av i (se I, prep. o. adv.2) o. bland, blandning (se BLAND, sbst.); jfr d. iblandt. Med avs. på formerna med begynnande e- resp. med slutande -t se under IBLAND, prep. — Jfr BLAND, adv., o. IBLAND, prep.]
1) i lokal bem.
a) (†) i blandning, blandade med varandra, om varandra. Här måste (vid utskrivningen) achtas, at icke uti en rota (dvs. rote) skrifwes allt bönder, och alt dränger, Vtan begge ibland. Gustaf II Adolf 23 (c. 1620).
b) bland (det l. detta l.) dem l. dessa, däribland.
α) (†) i förb. med verb med bet. (in)blanda, (in)räkna: däri, in. The Leuiter .. wordo intet reknadhe jbland medh. 4Mos. 1: 47 (Bib. 1541); jfr β β’. Vthi bemälte sin Epistel indragher Benedictus monge Språåk, bådhe vthur thet gamble och nye Testamentet, .. Men han mänger ibland någet vthur Apocryphis, .. som icke beståår medh någen Wiszheet. Schroderus Os. 2: 149 (1635).
β) i förb. med prep. med.
α’) (vard.) efter sbst. styrt av prep. med. Kiöttet skiäres sönder och hackas rätt fint med några ostron ibland. Warg 334 (1755). (Shanghais strandgata är) en profkarta hufvudsakligen på allt slags smaklöshet, men med en och annan värdefullare byggnad ibland. Nyblom Österut 31 (1908).
β’) (†) i det adverbiella uttr. med ibland, ibland dem l. det osv. Någre finnas wel med ibland, som haffua then meningen. LPetri KO 81 a (1571). — särsk. övergående i bet.: därjämte. (Många präster) äro .. icke .. i Skrifftene förfarne .. till at uthleta textens grund, .. ty må the bruka medh ibland sigh till hielp någon wiss Postilla. KOF II. 2: 18 (c. 1655).
γ) (†) fristående: i hopen, i massan, ”i högen”. Huru bisperna skola handla medh olydigha prester, sådana som än nu finnas monge ibland. RA I. 1: 462 (1546). Om Morus, å Swenska, heter en Narr; / .. Så måst iag wara stadd i Moren-Land, / Och sielfuer en af turba, mitt ibland. Stiernhielm Parn. 2: 5 (1651, 1668).
δ) (†) i det prepositionella uttr. ibland av, bland, av. En ibland af thesse. Brenner Pijn. 93 (1727).
2) i temporal bem.
a) då o. då, stundom, emellanåt. Lögnen klädes ibland uti sannings prydliga kläder. Nicander GSann. 4 (1766). Om qvällarne sitter D. ibland inne hos mig i mitt rum och ritar och pratar. Lundgren MålAnt. 1: 9 (1873). Ibland är han dyster och bitter och melankoliskt bizarr, / ibland litet svärmiskt elegisk och sjunger ibland till guitarr. Fröding Guit. 5 (1891). Siwertz JoDr. 26 (1928). — särsk. (ngt vard.) i uttr. allt ibland (äv. skrivet alltibland), förr äv. något ibland, allt emellanåt. Lither icke alt opå en annen vtan tager råd vtaff eder sielffue någet ibland. G1R 11: 204 (1536). Braun Calle 36 (1843). Hettan var odräglig och allt ibland fattade elden tag i någon af lagerlokalerna. SDS 1901, nr 48, s. 2.
b) (†) under tiden, så länge; anträffat bl. i förb. med en efterföljande tidsbisats med l. utan inledande som, närmande sig (i senare fallet övergående till) konjunktionell bet.: medan, under det att. Eblandt the drucke och taladis widh, miste Carll Persson tuå dåhiortehudher. SkrGbgJub. 6: 61 (1587). Ibland som the drucke monga goda venners skålar, brukade Per Stolpe thesse ceremonier. HH 20: 274 (c. 1640).

 

Spalt I 44 band 12, 1933

Webbansvarig