Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HÄSTESTÅND häs3te~ston2d, l. HÄSTESTAND häs3te~stan2d, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(hästa- 1529—1530 (: hestastondz korn). häste- 1529 osv. -stand(h) 1541 osv. -stånd 1529 osv.)
Etymologi
[till HÄST o. STÅND; möjl. med en urspr. bet.: plats där hästar samlas l. stanna (o. skola uppehålla sig). — Jfr HÄSTESTAD]
(förr)
1) om böndernas (skyldighet till) inhysning o. utfodring under viss tid av kronans hästar; äv. om den ersättning som erlades för befrielse från dylik skyldighet; jfr HÄST-LOPP 2. G1R 6: 233 (1529). För hestestånd aff hela landit (dvs. Ångermanland) ijc (dvs. tvåhundra) mark, hulkit hestastånd thå näpligha löper en öre på mannen. Därs. 251. Thulin Mant. 1: 76 (1890).
2) kam. i vissa landsdelar ss. enhet användt mått vid uppskattning av ett hemmans storlek o. värde (beräknat efter omfattningen av skyldighet till hästestånd)? Hästestand .. Detta mått, som ej alltid står i proportion till mantalet, låg till grund för beräkningen af flera eller färre hemmanet åliggande ränteprestationer. 2NF (1909).
Ssgr (förr, till 1): HÄSTESTÅNDS-HEMMAN. (-stands-) kam. eg.: hemman som fullgjorde sin skyldighet med avseende på ”hästestånd”; hemman av viss storlek (beräknad efter omfattningen av dylik skyldighet)? Thulin Mant. 1: 106 (1890). —
-JÄRN. i järn utgående ersättning för befrielse från ”hästestånd”. Hestastondz Jern aff ååkerbohärdh när szom hestana icke löpa. HH XI. 1: 6 (1530). UtlåtTackjSkatt. 39 (1868). —
-KORN. jfr -JÄRN. G1R 7: 173 (1530). —
-PÄNNINGAR, pl. i pänningar l. ränta utgående ersättning för befrielse från ”hästestånd”. NorrlS 1: 297 (1543). Därs. 184 (1550). Bönderna aff Uplandh och Sudermanlandh begäradhe, att the hästeståndzpenningar måtte affskaffas. RP 7: 135 (1638). Schybergson FinlH 1: 379 (1887). —
-RÄNTA, r. l. f. jfr -PÄNNINGAR. Widmark Helsingl. 1: 306 (1860). Thulin Mant. 1: 88 (1890). —
-SMÖR. (-stondz-) jfr -JÄRN. HH XI. 1: 5 (1530).

 

Spalt H 2180 band 12, 1932

Webbansvarig