Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HYPOKRIT hyp1okri4t l. -åk- l. -ωk-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. hypokrit, eng. o. fr. hypocrite, lat. hypocrita; av gr. ὑποκριτής, person som ger svar l. besked, skådespelare, person som förställer sig, hycklare, till ὑποκρίνεσϑαι (se HYPOKRISI)]
(i skriftspr., numera mindre br.) person som förställer sig, hycklare, skrymtare. Fosz 356 (1621; i nt. o. i d. orig. samma ord). Lät ej ditt muntra lynne störas / Af mulna Hypocriters gräl! Lenngren (SVS) 2: 336 (c. 1800). Nordström Herr. 72 (1910). Östergren (1928).

 

Spalt H 1655 band 12, 1932

Webbansvarig