Publicerad 1932   Lämna synpunkter
-HUVA 2va, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[antingen identiskt med HUVA, sbst.1, eller bildat till HUVUD]
ss. senare led i ssgr som utgöra namn på vissa djur med på ena l. andra sättet karakteristiskt huvud; jfr BLÅ-, DÖDS-HUVA.

 

Spalt H 1524 band 11, 1932

Webbansvarig