Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HUSAR husa4r, äv. hɯ-, om person m., om djur m. l. r., om sak r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er ((†) -ar Möller 1: 67 (1782)).
Ordformer
(hus- c. 1640 osv. huss- (husz-) 16941896. huz- 17801787. -ar 1686 osv. -arr c. 1640. hushar 1834. hursar 1792. hussarer, sg. 1694)
Etymologi
[jfr t. husar, eng. hussar, fr. hussard, av ung. huszar, sannol. biform till serb. gusar, rövare, it. corsare (se KORSAR)]
1) mil. urspr. benämning på soldat tillhörande vissa ungerska rytteriavdelningar (i nationell ungersk dräkt med tofsar o. snören) samt efter mönstret av dessa i andra länder uppsatta avdelningar l. regementen; i Sv. benämning på ryttare tillhörande vissa kavalleriregementen (urspr. med lättare utrustning o. rörligare än övrigt kavalleri), numera bl. ett regemente, ”Livregementets husarer”. Kronprinsens, skånska, Smålands husarer, (ngt vard.) om (krigsmän tillhörande) de numera upphävda Kronprinsens husarregemente resp. Skånska husarregementet o. Smålands husarregemente. Fienden kom medh några compagnier husarrer. HH 20: 344 (c. 1640). Et Regemente Indelte Husarer. KrigsmSH 1798, s. 172. Husarer. Deras förnämsta anfallsvapen är Sabeln; deras egentliga styrka ligger i manöverns hastighet; deras hufvudbestämmelse är at förfölja en slagen fiende och fullborda nederlaget. Lefrén Förel. 1: 135 (1818). Malmö garnison förstärktes med en skvadron husarer. De Geer Minn. 1: 244 (1892). Kungl. Livregementets husarer (Med förutvarande Smålands husarregemente). ArmRulla 1929, s. 206. — särsk.
a) bildl. (jfr 3, 4) i ssgn BIBEL-HUSAR.
b) spelt. i överförd anv., om (bilden på) ett spelkort i killespel, framställande en husar huggande med sabeln. Schröderheim Campioalm. 2, 31 (1787; äv. på inklistrat spelkort s. 11). Husar ger hugg, hvarmed förstås, att den som vill byta och stöter på en husar stryker 1 pinne. Lindskog Spelb. 256 (1847); jfr HUSAR-HUGG. Östergren (1928).
2) om lakej l. drabant klädd i uniform som liknade den ungerska husaruniformen; i ssgn KAMMAR-HUSAR.
3) [jfr t. braune husaren i samma anv.] (vard., skämts., föga br.) i bildl. anv. av 1, i uttr. svarta husarer, loppor; äv.: löss. Jag .. somnade bort i en liten, trång kabys, rikeligen bebodd af Italiens landsplåga, de små svarta husarerna. Ahrenberg Stud. 85 (1878). Hemberg ObanStig. 229 (1896). 2NF 24: 241 (1916; om löss).
4) spelt. i bildl. anv. av 1, i biljard, om träffad boll som löper omkring i biljarden och slutligen nedfaller i ett hål; äv. om stöt med detta resultat; jfr GUBBE II 3 e. HbiblSällsk. 2: 102 (1839). Wilson Spelb. 67 (1888).
Ssgr (till 1): A: HUSAR-BLÅ. som har husaruniformens (mörk)blå färg. SmålAlleh. 1883, nr 149, s. 2. Mörkt husarblått cretonne. Freja 1885, s. 98.
-DETACHEMANG. mil. jfr DETACHEMANG 3. BtRiksdP 1879, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 44. —
-ETABLISSEMANG. mil. kasernbyggnader för ett husarregemente l. husardetachemang. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 11, UnderdMem. s. 97. —
-FRÖ. (numera knappast br.) sabadillfrö (som användes mot ohyra); jfr LUS-FRÖ. PH 11: 302 (1777). 2NF 24: 241 (1916).
-HUGG. särsk. spelt. till 1 b, i killespel, om det förhållande att man vid försök att byta kort stöter på o. får ”hugg” av ”husaren”; jfr HUGG 2. Lundequist KonstSpel. 3: 126 (1849).
-HÖGMÖSSA. (†) husars paradmössa. LdVBl. 1842, nr 17, s. 4.
-KNAPPAR, pl. (föga br.) folklig benämning på de knappliknande blommorna av örten Tanacetum vulgare Lin., renfana (i ä. tid använda ss. medel mot ohyra). Lindgren Läkem. (1902).
-KOMMANDO. (husar- 1791. husare- 1758) (†) husardetachemang. PT 1758, nr 21, s. 2. Därs. 1791, nr 18, s. 2.
-KRIG. (†) krig som föres av lätt kavalleri (lätta trupper), ”det lilla kriget”. Eurén Kotzebue Orth. 1: 21 (1793). Weste (1807).
-KROK. (skämts., numera föga br.) framkammad hårlock vid tinningen. Björkman (1889). Sirligt slöto sig de korta polisongerna till det gråa hårets konstgjorda husarkrokar. Geijerstam KBrandt 183 (1904). Hellström Lekh. 158 (1927).
-KÅR. (husar- 1804 osv. husare- 1758) mil. förr ofta i uttr. Livregementets husarkår, år 1892 ersatt med ”Livregementets husarer”. En talrik Österrikisk Husare-Corps. PT 1758, nr 25, s. 2. F. d. Lif-regementets till häst tredje bataljon .. kallas sedan 1796 ..: Lif-regementets Husar-corps. KrigVAT 1855, s. 531. Lundell (1893).
-LÖJTNANT~20 l. ~02. (husar- 1891 osv. husare- 1758) PT 1758, nr 82, s. 4.
-MÖSSA. (husar- 1805 osv. husare- 17601764. husars- 17921793) äv. oeg. Vi sågo munkarne i långe side Kaftaner med svarte husare mössor. BtVLand 2: 88 (1760). Den nyaste hufvudbonaden (för damer) nu är at gå med en liten Husare myssa med skinbräm och klaff på ena sidan. Därs. 5: 213 (1764). Husarmössa med pompong och ståndare. PT 1895, nr 88 A, s. 2.
-OFFICER. SP 1792, nr 297, s. 2.
-PATRULL. (husar- 1792 osv. husare- 1758) mil. PT 1758, nr 91, s. 2.
-PULVER. [jfr t. husarenpulver] (numera föga br.) farm. ett slags insektspulver. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
-REGEMENTE. (husar- 1834 osv. husare- 17581794) mil. särsk. i namn på vissa numera upphävda regementen, ss. Kronprinsens husarregemente (tidigare Svenska husarregementet, Kungl. husarregementet m. m.), Skånska husarregementet, Smålands husarregemente. PT 1758, nr 4, s. 1. Tingsten o. Hasselrot 7 (1902).
-SALVA, r. l. f. (föga br.) farm. ett slags salva mot ohyra, gråsalva. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
-SKVADRON. (husar- 18151894. husare- 1758) mil. PT 1758, nr 79, s. 1.
-SNÖRE. snöre till l. på husaruniform. BoupptVäxjö 1838. Wiedesheim-Paul KavFullbl. 65 (1929).
-TORP. (förr) torp anvisat ss. boställe åt husar. KrigVAT 1844, s. 534. 1NJA 1892, s. 17.
-UNIFORM, r. Atterbom Minn. 44 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Min fina bror som kommer insnörd i sin granna husaruniform. Hedberg Odåga 11 (1867).
-ÖVERSTE, m. (husar- 17881872. husare- 1758) PT 1758, nr 10, s. 1.
B (†): HUSARE-KOMMANDO, -KÅR, -LÖJTNANT, -MÖSSA, -PATRULL, -REGEMENTE, -SKVADRON, -ÖVERSTE, se A.
C (†): HUSARS-MÖSSA, se A.

 

Spalt H 1481 band 11, 1932

Webbansvarig