Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HOVBESLAG hω3v~besla2g, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr d. hovbeslag, t. hufbeschlag; av HOV, sbst.1, o. BESLAG]
(i sht i fackspr.)
1) handlingen att sko en häst, påsättning av hästsko, skoning. Bendz Hofbesl. 46 (1866). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 87 (1879). Lärare i veterinärlära och hofbeslag. SFS 1905, nr 62, s. 14. Verktyg för hovbeslag. Schmidt HbVeterFält 64 (1920).
2) konkret: hästsko (med därtill hörande söm), beslag (se d. o. I 1 b α α’). Billing Hipp. 237 (1836). Ett illa pålagdt hofbeslag kan lätt förderfva foten. ArbB 301 (1887). Klinckowström BlVulk. 2: 53 (1911).
Ssgr (till 1; i sht i fackspr.): HOVBESLAGS-ARTILLERIST. (numera mindre br.) mil. hovslagarartillerist. BtRiksdP 1884, 4Hufvudtit. s. 87. Därs. 1891, I. 1: nr 31, Bil. s. XXXI. —
-BESTÄLLNINGSMAN ~0002, l. ~0200. (numera mindre br.) mil. hovslagarbeställningsman. 2NF (1909). —
-KONST. NF (1883). —
-LÄRA, r. l. f. Billing Hipp. 236 (1836). Hofbeslagsläran omfattar allt som rör åstadkommandet af .. skydd för hästens hofvar. Bergman Hofbesl. 1 (1905). —
-SKOLA, r. l. f. hovslagarskola. NF 1: 527 (1875). I Sverige inrättades den första hofbeslagsskolan 1864 vid Alnarps landtbruksinstitut. 2NF 11: 904 (1909). FinlStatskal. 1930, s. 310. —
-SMED. hovslagare. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 7 a, s. 45. Nathorst LandtbrSk. 101 (1896). —
-SMEDJA. hovslagarsmedja; i sht benämning på dylik smedja (för undervisning) vid veterinärhögskola, landtbruksinstitut o. d. SFS 1867, nr 35, s. 16. Till en hofbeslagssmedja höra ett skostall, där skoningen utföres, och en fri plats för mönstring af hästar. Bergman Hofbesl. 84 (1905). SFS 1918, s. 773. —
-SOLDAT. (numera mindre br.) mil. jfr -BESTÄLLNINGSMAN. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 30. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 167 (1879). —
-UNDEROFFICER~10102. (numera mindre br.) mil. hovslagarunderofficer. PT 1901, nr 223, s. 2. —
-VÄRKTYG~02 l. ~20. SFS 1863, nr 47, s. 1. Bergman Hofbesl. 84 (1905).

 

Spalt H 1290 band 11, 1932

Webbansvarig