Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HIPPA hip3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[möjl. avledn. av HIPP, interj.]
(nytt ord)
1) (vard.) festlig tillställning, kalas, fest; oftast om dylik tillställning med spritdrycker ss. viktigaste traktering: ”gask”, supgille. En fruktansvärd hippa. Strix 1917, julnr s. 14. Ja, vi ska ha en liten avskedshippa på Rosenbad. .. (Svar:) Hippa? Det är egentligen inget ord för unga damer. Du har lagt dig till med litet för mycket slang, Agda. Norrman FamS 170 (1919). SvD(A) 1929, nr 154, s. 10. — jfr AVSKEDS-, EXAMENS-, ÅRS-HIPPA.
2) (starkt vard., mindre br.) rus, ”fylla”, ”bläcka”. Ta sig en hippa. Strix 1901, nr 13, s. 2. Engström Kryss 133 (1912).

 

Spalt H 944 band 11, 1931

Webbansvarig