Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HAMMEL ham4el, sbst.1, m. l. r.; best. -n; pl. hamlar.
Etymologi
[liksom ä. d. hammel av t. hammel (fht. hamal, mht. hamel), substantivering av fht. hamal, adj., stympad (jfr HAMLA, v.1)]
(numera föga br. utom kok.) kastrerad bagge; äv. ss. benämning på viss maträtt av hammel (l. av får). Hiärne 3Hdskr. 156 (c. 1716; i uppräkning utan angiven bet.). ÅgerupArk. Bouppt. 1743. Späckad hammel. PrHb. 2: 53 (1886). BonnierKL 4: 832 (1924).
Ssgr: HAMMEL-KÖTT. i sht kok. JournLTh. 1812, nr 16, s. 4.
-SADEL. kok. maträtt bestående av stekt ”sadel” av hammel (l. får). PrHb. 2: 54 (1886). Hallström Erot. 121 (1908).
-SOPPA. kok. soppa kokad på rester av hammelstek (l. fårstek). Idun 1901, s. 164.
-STEK, r. l. m. kok. ÖoL (1852). (tillf., †) ss. glåpord om person. Weise 1: 83 (1769).

 

Spalt H 213 band 11, 1930

Webbansvarig