Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HAJ haj4, sbst.2, r. l. m.; best. (knappast br.) -en (WoJ (1891), Östergren (1926; angivet ss. sällsynt)); pl. (knappast br.) -ar (Östergren (1926; angivet ss. sällsynt)) l. -er (Weste (1807), Moberg Gr. 197 (1815)).
Ordformer
(äv. med fr. stavn. o. uttal. — haj 1801 osv. hai (hay, haij) 17871853. ha(i)je (-je) 17601829. haye c. 17301819)
Etymologi
[av fr. haie, av germ. hag- (se HAG, HAGE)]
om tvenne jämnlöpande rader (förr äv. om enkel rad) av personer uppställda på en plats där ngn högt uppsatt person skall passera l. i o. för ngn ceremoni o. d., häck; ngn gg bildl.; numera nästan bl. (knappast br.) i uttr. stå (uppställd) i, formera, bilda haj o. d. KFÅb. 1913, s. 271 (c. 1730). Tersmeden Mem. 6: 180 (1787; bildl.). Vid pass 3000 soldater formerade en smal hay ifrån Stadsporten. Agrell Maroco 1: 361 (1790, 1796). Han inträdde och såg en ofantlig sal, och alla Sveriges framfarna konungar under sextonde och sjuttonde seklerna stodo pansarklädde i en lång hay. VFPalmblad i PoetK 1812, 2: 45. (Lögnerna) bilda .. haie om nästan hela vårt umgänge med hvarandra. Hallström VilsnFågl. 67 (1894). Brandsoldater .. uppstälda i haie i korridorerna .. gjorde honnör och hurrade väldeligen. Ödman Hemma 102 (1896). Östergren (1926).

 

Spalt H 44 band 11, 1930

Webbansvarig