Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GÄSTERI jäs1teri4, n.; best. -et l. -t; pl. -er.
Ordformer
(g(i)est- 1545—1711. g(j)äst- 1619 osv.)
Etymologi
[fsv. gästeri, motsv. d. gæsteri; jfr t. gasterei; jfr GASTRERA]
vbalsbst. till GÄSTA. — särsk.
1) (†; se dock slutet) motsv. GÄSTA 1, = GÄSTNING 1. Borgerne ther i Östergöttlandh (böra) icke för myckett eller öffwerflödeligen med gesterij betungede bliffwe. GR 17: 410 (1545). Cavallin Herdam. 4: 159 (cit. fr. c. 1705). — särsk. (förr) konkret: gärd in natura l. avgift i pänningar som erlades i stället för gästning; jfr GÄSTNING 1 c. RARP 6: 283 (1656). Rusttienstzordn. 1686, s. C 4 a. Gästeriet vid konungens resor genom Halland utgjordes (c. 1250) af hvarje bonde med en höna. Möller Jordbr. 103 (1881).
2) (†) motsv. GÄSTA 3 o. 5: kalas, gästabud; jfr GÄSTNING 3. Sigfridi K 4 a (1619). Stiernhielm Fägn. 92 (1643, 1668). Grefve Bengt hade i går stort gästeri ute på sitt skepp. Ekeblad Bref 2: 328 (1662); jfr GASTRERA. VDAkt. 1790, nr 235.
3) (†) motsv. GÄSTA 7 b, = GÄSTNING 4. Jag undrar mycket .. huru han (dvs. en viss professor i Leipzig) för sin del befinner sig effter de Svänskes gästerij. Bark Bref 2: 200 (1707).
Ssg: (1) GÄSTERI-HAVRE. [jfr d. gæsterihavre] (förr) i havre utgående skatt, som för befrielse från gästning (jfr språkprovet från 1896 under GÄSTNING 1) i ä. tid av skånska o. halländska prästerskapet erlades till biskopen i Lund, altarhavre; vid reformationen indragen till kronan. Espman UnderrSkånKyrk. 29 (i handl. fr. 1721). Osbeck Lah. 295 (1796). 2NF (1908).

 

Spalt G 1653 band 10, 1929

Webbansvarig