Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GÄLBHOLTS gäl4b~hol1ts, r. l. m. l. n.; best. -en l. -et.
Ordformer
(vanl. skrivet -hol(t)z)
Etymologi
[av t. gelbholz, av gelb, gul (se -GÄLB), o. holz, trä (se HULT)]
(i fackspr.) gul bresilja, gulholts, gulträ, gulved. OrdnSiötull. 1667, s. F 2 b. Gelbholts eller gulved färgar, som namnet angifver, gult. Jönsson Gagnv. 380 (1910).
Ssg: GÄLBHOLTS-TRÄD(ET). bot. trädet Morus tinctoria Don, varav gälbholts erhålles, gulholtsträd. Jönsson Gagnv. 380 (1910).

 

Spalt G 1582 band 10, 1929

Webbansvarig