Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GÅR, sbst.2, m.?
Etymologi
[sannol. ellips av går-koppar (se GAR-KOPPAR o. jfr GAR, adj.)]
(†) raffinerad (”garad”) koppar. RP 4: 91 (1634). Ingenstädes skulle göras mer gåår än (vid Avesta bruk). Därs. 8: 351 (1640). Därs. 644 (1641).

 

Spalt G 1534 band 10, 1929

Webbansvarig