Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GALLISERA gal1ise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-cera 1810)
Etymologi
[liksom t. gallisieren, eng. gallicize, till stammen i GALLER, sbst.3; med avs. på avledn.-ändelsen jfr DANISERA]
1) [jfr GALLER, sbst.3 1] ombilda till likhet med galler, sätta gallisk prägel på. Julius Cæsar .. påträffade belgerna i de galliska ängder, som de tillägnat sig; de voro då galliserade. Rydberg KultFörel. 4: 27 (1887). Centerwall Hellas 147 (1888).
a) (mindre br.) tr.: förfranska; nästan bl. med avs. på språk, uttryckssätt o. d. De högre kretsarnes .. gallicerade talesätt. Polyfem II. 1—2: 4 (1810).
b) intr., om uttryckssätt o. d.: ansluta sig till franskt språkbruk (l. bero på inflytande från franskan); vanl. i p. pr. Tegnér har under det tidigaste ungdomsskedet en mängd galliserande av-konstruktioner. Mjöberg Stilstud. 234 (1911). Östergren (1924).

 

Spalt G 59 band 10, 1928

Webbansvarig