| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖR- ssgr (forts.):
(II B) -PARTERA. [liksom ä. d. forpartere efter t. verpartieren] (†)
1) dela, stycka. AOxenstierna 2: 189 (1614). (Hon) hafuer .. een Kiortel onödigt för migh sönderskurit och förparterat. BoupptSthm 14/6 1670, Bil.
2) fördela (på olika ställen). GR 20: 252 (1549). särsk. övergående i bet.: skingra. OxBr. 10: 100 (1628).
3) utminutera; avyttra. LReg. 125 (1618). Åthskillige .. hafwa vnderstådt sigh, at införa och förpartera en otroligh quantitet Toback, vtan någon Tulls .. erläggiande. Stiernman Com. 3: 106 (1662).
4) förskingra. Der någen slöser sitt eller sins hustrus godz bort, och förparterer sådant vthan skuldh och lagligh orsak (torde osv.). RARP 3: 271 (1642).
Spalt F 3059 band 9, 1927