Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRLAG 3r~la2g l. 3r~, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[liksom d. forlag efter t. vorlage (se FÖRLAGA); till FÖR- I 1. Jfr FÖRLAG, sbst.2, FÖRLAGA, FÖRLÄGG]
(i sht i fackspr.) om ngt som lägges l. sättes l. ligger framför ngt. Nordforss (1805). — särsk.
a) del av destillationsapparat i vilken destillatet uppsamlas; jfr FÖRLAGA 1 a. Hiärne Berghl. 449 (1687). 2NF 33: 790 (1922). — jfr FLORENTINER-FÖRLAG.
b) (numera knappast br.) tekn. å svarvstol: stöd på vilket svarvjärnet vilar under arbetet, försättare, handskiva; jfr FÖRHÅLL, sbst.2 a. Luttropp Svarfk. 18 (1839). Scheutz Bleckarb. 57 (1849).
Ssgr (i fackspr.): (c) FÖRLAGS-BLAD. = -PLANSCH. TT 1872, s. 153.
(a) -FLASKA. ss. förlag vid destillering använd flaska. Nyblæus Pharm. 424 (1846).
(c) -PLANSCH. vid teckningsundervisning ss. förebild använd plansch; jfr -BLAD. MeddTeknSk. 1892, s. 31.

 

Spalt F 2839 band 9, 1927

Webbansvarig