Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRBEHÅLL 3r~behol2 l. 3r~, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr d. forbehold, t. vorbehalt]
vbalsbst. till FÖRBEHÅLLA. — särsk.
1) (†) till FÖRBEHÅLLA 1. — särsk.
a) i uttr. i (godt) förbehåll, i (godt) förvar. Samme medell .. stå henne Enkan i godt förbehåldh. VDAkt. 1674, nr 53. Fernow Värmel. 470 (1779).
b) konkret: vad ngn behåller för sig själv, vad ngn icke yppar? Gudz Reservat, förbehåld, och thet han wil hafwa oss förborghat, skole wij låta stå orördt. Phrygius HimLif. 57 (1615).
c) (bevarad) fördel, vinst? (De polska sändebuden tycktes) ther till inga rådh weta, huru the .. (freden), Oss förfångeligen, och sigh medh förbehold, kunna sluta. RARP 1: 34 (1627).
2) om inskränkning l. reservation; jfr FÖRBEHÅLLA 1. — särsk.
a) i fråga om yttrande: öppet uttalad inskränkning l. reservation som en talande gör i sitt påstående, särsk. för den händelse att det skulle visa sig i ngn mån oriktigt. Tessin Bref 1: 230 (1753). Kryger PVetA 1767, s. 22. Säger icke .. Dio Kassius, utan ringaste förbehåll, att Nero sände sin gamle lärare gift? Rydberg RomD 66 (1877). Med förbehåll för möjliga misstag. WoH (1904).
b) om inskränkning l. reservation som en talande i tysthet för sig själv gör i sitt påstående; numera vanl. bl. (jfr dock a) i uttr. hemligt l. tyst förbehåll, om hemlig föresats hos en person som avlägger en ed l. avgiver ett löfte att (under vissa omständigheter) icke hålla sin förbindelse; stundom närmande sig bet.: baktanke, kryphål. Chesnecopherus Skäl X 3 b (1607). Reserv, bakhåll: förbehåll. Swedberg Schibb. 295 (1716). (Sv.) Sinnes förbeholl, hemligit förbeholl. (eng.) A mental reservation. Serenius (1741). Sky uti edgång för bespottelser, tvåtydigheter och lönliga förbehål. Lallerstedt Dygdel. 90 (1746). Det är en så stor glädje att utan hemligt förbehåll få lyckönska en författare till ett verkligt gediget skaldeverk. CSnoilsky (1899) hos Warburg Snoilsky 471. — särsk.
α) närmande sig bet.: förbehållsamhet. Brenner Dikt. 1: 231 (1708, 1713). Sådana, för hvilka jag icke kan yttra mig utan förbehåll. Riccoboni Catesby 31 (1761). Jag har sagt dig min mening utan flärd och förbehåll. Tegnér (WB) 8: 473 (1837). Cavallin (1875).
β) (†) oeg., i uttr. utan förbehåll, utan vidare omständigheter. Aramintas kadett .. lemnade henne genast utan förbehåll .. och efterfrågade ej det minsta att vidare vara kavaljer. Almqvist AMay 83 (1838).
c) (†) undantag (från det som vanligen äger rum). Den renhet som .. tilägnas Romerska Alunjorden, har sina förbehåll. Cronstedt Min. 116 (1758).
3) (†) (uttrycklig) föreskrift; jfr FÖRBEHÅLLA 2 o. 5. Porthan BrefCalonius 468 (1798).
4) till FÖRBEHÅLLA 3; särsk. konkretare: villkor, betingelse, undantagsvillkor, undantagsbestämmelse. Med l. under förbehåll att (osv.). Göra ett förbehåll (i ett avtal o. d.). RARP 1: 2 (1626). (Sv.) Förbeholl i et contract, (eng.) An exception in a contract. Serenius (1741). Desse förbehåld kunde Riksföreståndaren ej annat än afslå. Celsius G1 1: 171 (1746). Afträdande af försäkradt föremål skall ske utan vilkor och förbehåll. SjölFinl. 1873, § 227. Under förbehåll av (remissans m. m.) ingång. Auerbach (1908). — särsk.
a) (†) närmande sig bet.: avtal, överenskommelse. Man kunde göra några förbehåll med honom. Ekelund Fielding 126 (1765).
b) (i Finl., mindre br.) i uttr. under inga förbehåll, på inga villkor. Palmberg Hels. 616 (1889).
5) (mindre br.) om det förhållandet att ngn (i förväg) tillförsäkrar l. garanterar (ngn l. sig ngt) ss. okvalt l. oförkränkt; jfr FÖRBEHÅLLA 4. FörordnBördesrätt 1720, § 13. (Sv.) Med förbehåll af min rätt: (lat.) salvo meo jure. Lindfors (1815). Ett uttryckligt förbehåll af de förbindelser, som Sverige hade med andra makter, var i förslaget intaget. Malmström Hist. 2: 111 (1863). Han sålde huset med förbehåll för sig af en bakbyggnad. Cavallin (1875). Odhner G3 1: 102 (1885).
6) (†) till FÖRBEHÅLLA 5 a: anhållan, bön. Nordenflycht QT 1748—50, Föret.
7) (†) protest, invändning, reservation (mot ett beslut o. d.); jfr FÖRBEHÅLLA 6. Hiärne Orth. 108 (1717). Botin Hem. 2: 74 (1756). En utskottsledamot nedlade förbehåll mot utskottets ofvan föreslagna beteckning af själf ljuden. Landsm. II. 1: 44 (i handl. fr. 1874; i puristiskt spr.).
Ssgr: FÖRBEHÅLLS-FRI. särsk. till 2 a; jfr -LÖS 1 a. Jag tycker så mycket om .. allt förbehållsfritt uttalande af åsigt och öfvertygelse. Bremer NVerld. 1: 148 (1853).
-LÖS. jfr -FRI. särsk.
1) till 2. särsk.
a) till 2 a (α). Förbehållslös och öppenhjärtig lyrisk bikt. SvD 1910, nr 155, s. 8.
b) (föga br.) om person. Om man undantar de förbehållslösa fanatikerna. SvD 1910, nr 197, s. 6.
2) till 4. Björkman Chaucer 196 (1906). En förbehållslös anslutning (till Nationernas förbund). Upsala 1920, nr 25, s. 3.
(4) -PRIS. (föga br.) vid auktion: i förväg åsatt pris under vilket visst föremål ej får säljas, minimipris. SD(L) 1904, nr 327, s. 2.
-TITEL. (†) rättsligt anspråk att få behålla ngt; jfr FÖRBEHÅLL 1. Schroderus Os. 2: 118 (1635).

 

Spalt F 2374 band 9, 1927

Webbansvarig