| Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FÄNGSLA fäŋ3sla2, v. -ade. vbalsbst. -AN (†, UrkFinlÖ I. 3: 47 (1595: fengslen), Kolmodin Rök. 63 (1728)), -ANDE, -ING (numera mindre br., Almqvist Amor. 303 (1839), Auerbach (1908)); -ARE (se under avledn.).
1) taga (ngn) i fängsligt förvar, sätta (ngn) i fängelse; arrestera, häkta; förr äv.: taga (ngn) till fånga; numera företrädesvis i p. pf., särsk. i sådana uttr. som sitta l. hålla(s) fängslad, sitta l. hålla(s) i fängelse. Svart Ähr. 59 (1560). (Tjuven) hafuer til förenne warit fengslat i Stocholm. BtSödKultH 12: 33 (1594). (Han) hadhe brent up breven när knichterne fängzladhen. Bureus Suml. 65 (c. 1600). (Han) hade fängslats i Parma natten till den 26 februari 1834 och fick sitta fängslad intill den 26 maj 1834. Wulff Leopardi 259 (1913).
2) (†) hålla (ngn) i fängsligt förvar, hålla (ngn) i fängelse. När man har tagit .. (lösdrivare) fast, och en tijdh fängzlat dhem, gå dhe sedan lijka som förr omkring och vagera. HSH 31: 232 (1667). Helwetit hisnar och alt thet ther blant Andarna fängslas, / Gräslige Reesar och Troll diupt under Watnena ängslas! Spegel GV 20 (1685).
3) belägga (ngn) med fängsel, belägga med bojor, binda, fjättra; stundom äv. med avs. på djur. Han fördes fängslad till tingsstället. Fängslad till händer och fötter. Henness man hafver fuller vnderstundom fängslatt (sin vansinniga hustru). VDAkt. 1681, nr 208. Den andra klassen (av deporterade) fängslades med jernkedjor och arbetade i fria luften. Oscar I Straff 20 (1840). Fängslad .. med både handklofvar och fotbojor. Wieselgren Hvirfl. 1: 121 (1891).
4) bildl. — särsk.
a) kvarhålla, fasthålla, fjättra (se d. o. 2 a), hindra (ngn) att avlägsna sig (från ngt); binda (ngn vid ngn l. ngt). JGOxenstierna Dagb. 156 (1771). Vara fängslad vid boken. Lindfors (1815). Borgare och bönder, fängslade han vid sin person genom sin ömhet och vård om deras rättigheter. Strinnholm Vas. 1: 159 (1819). Växterna äro fängslade vid sin växtort. Fries BotUtfl. 2: 164 (1852). Ett svårt anfall af gikt höll honom fängslad vid sängen. Malmström Hist. 6: 416 (1877).
b) hålla (ngn l. ngt) under tvång l. förtryck, hålla bunden, fjättra (se d. o. 2 b). Med vårt egit kött .. förstås alla våra onda lustar, som förblinda förnuftet, fängsla viljan. Posten 1769, s. 453. Bland alla Europeiska folkslag gifves kanske intet, så fängsladt af urgamla bruk, föredömen och föreställningssätt, som det Engelska. Rydqvist Tid. 1: 16 (1840). — (†) Möda, sorg och ängslan, / Medh all hiertans fängslan. Ps. 1695, 266: 6.
c) fånga; locka (ngn) i sitt våld; tjusa, intaga, vinna; draga till sig o. behålla (ngns uppmärksamhet l. intresse l. blickar o. d.), lägga beslag på; fascinera. Hennes mycket sköna gestalt .. var .. förmögen nog, mig vid min tå varande vngdom at fängsla. Humbla Landcr. 89 (1740). Jag var en fattig Fröken; huru kunde jag då falla på de tankarna at fängsla en Grefve. Ågren Gell. 9 (1757). De stora blå ögonen .. kunde ej undgå att fängsla uppmärksamheten. Crusenstolpe Mor. 2: 58 (1840). Hjärnes snillrika .. framställningssätt .. förmår ännu fängsla läsaren. Beskow Minnesb. 1: 200 (1860). Retzius i 3SAH 16: 414 (1902). — särsk. i p. pr. i adjektivisk anv.: som väcker o. behåller intresset, intresseväckande, ytterligt intressant, fascinerande. Ett fängslande skådespel. Såsom umgängesman är han en af de mest fängslande och underhållande man kan tänka sig. Sturzen-Becker SvSkönl. 221 (1845). Det mångskiftande lif, som gör Norges äldsta historia så fängslande. Claëson 2: 355 (1857). Ett .. fängslande framställningssätt. PT 1905, nr 122 A, s. 3.
-BAND. (†) fängsel, fjättrar, bojor. SvFolkv. 1: 226. FenrisUlfvens kedja eller fängselband. Leopold 5: 146 (c. 1820). —
-JÄRN. (i Finl.) fängsel av järn. Uti svårare fall med användande .. af fängseljern och förminskning i kosten. FFS 1861, nr 24, s. 21. Hahnsson (1896). —
Spalt F 2116 band 9, 1926