Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FUSION fuʃω4n l. fɯ-, r.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. fusion; ytterst av lat. fusio (gen. -ōnis), vbalsbst. till fundere, av en ieur. rot gheu (se GJUTA); jfr EFFUSION, EFFUSIV, FUTIL, KONFUSION m. fl.]
(i sht i skriftspr.) sammansmältning; nästan bl. bildl., i fråga om sammansmältning av olika intressen, skilda politiska partier o. d.; särsk. (i sht i fackspr.) om sammanslagning av olika (större) affärsföretag. Andersson (1857). En sammansmältning (”fusion”) mellan de efter Juli-revolutionen mot hvarandra fientliga bourbonska och orleanska dynastierna. NF 3: 218 (1878). Han angifver sig själf såsom det oskyldiga mediet för en liten fusion af de båda partiernas pressorgan i en småstad. NordT 1885, s. 538. (Stockholms handelsbanks) grundfond utgjorde .. efter fusionen med Norrlandsbanken 60,7 mill. kr. 2NF 27: 22 (1917). — jfr BANK-, CELL-, JÄRNBRUKS-FUSION m. fl.

 

Spalt F 1850 band 9, 1926

Webbansvarig