Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FRUKT, sbst.2, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(frukt (-w-, -ckt) 15361740 (: frucktaktig). -y- (-ij-) 15281529. -ö- 1534. frucht 15311710)
Etymologi
[liksom fsv. frykt, d. frygt, ä. d. fruct, fryct, av mnt. vruchte, motsv. dels fht. forhta, t. furcht, dels de med annat stamslut bildade got. faurhtei, feng. fyrhto, eng. fright; jfr got. faurhts, adj. (i gudafaurhts, gudfruktig), fsax. o. fht. for(a)ht, rädd. Jfr FRUKTA, v.1]
(†)
1) = FRUKTAN 1. GR 5: 229 (1528). Tu .. haffwer .. giffuit tich till skogen, för någen frucht och fara skuldh, som tu haffuer för Lasse Pedersson. Därs. 14: 271 (1542). Men när man Eric såg försvann all frukt och fasa. Livin Kyrk. 95 (1781).
2) = FRUKTAN 2. Denn frucht jagh bär, att jagh min skylliga thienst icke förrätta kan. OxBr. 8: 349 (1641).
3) = FRUKTAN 4. GR 12: 266 (1539). Then rätta sanna Religion, som är then sanne Gudz rädduge och frucht. Därs. 13: 28 (1540). Herrens frucht er wisdomsens beginnilse. 2Saml. 9: 102 (c. 1575). Lät migh, Gudh, min lefnad ställa så, / At jagh i sanna frucht och kärlek lefwa må. Ps. 1695, 241: 3. Swedberg SabbRo Förmäle § 3 (1710).
Avledn.: FRUKTAKTIG, adj. [jfr d. frygtagtig, mnt. vruchtachtich] (†) till 1: rädd, skygg. Spegel Dagb. 44 (1680). (Han var) mycket blyg och frucktaktig samt .. lågmält. Cavallin Herdam. 4: 37 (cit. fr. 1740).
Avledn.: fruktaktighet, f. (†) rädsla, fruktan. Spegel GV 237 (1685).
FRUKTIG, adj.2
1) [jfr mnt. vruchtich] (†) till 2: rädd. CreatMundi 13 (c. 1570).
2) till 3; i ssgn GUDFRUKTIG.

 

Spalt F 1601 band 8, 1926

Webbansvarig