Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FRIBREV fri3~bre2v, i vissa trakter 4~1, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr d. fribrev, t. freibrief; av FRI o. BREV]
— jfr FRIHETS-BREV.
1) (numera bl. i fråga om ä. förh.; se dock a o. b) till FRI 21 o. 27: dokument varigm ngn tillförsäkras en viss företrädesrättighet l. en viss befrielse från ngn tunga o. d.; stundom: privilegium; stundom med bestämning inledd av prep. på. RARP 2: 197 (1635; om handling innehållande tillstånd till fri gästning l. skjuts). I Mars 1584 mottog .. (Raleigh) af Elisabet ett fribref på koloniseringar. NF 13: 685 (1889). Redan år 1189 erhöll Hamburg af Fredrik Barbarossa ett fribret, hvari bl. a. samfärdseln med fartyg, varor och folk från hafvet till staden och åter tillförsäkrades frihet från all slags tull. VFl. 1907, s. 101. — särsk.
a) (förr) sjöt. av vederbörande myndighet utfärdat dokument angivande ett fartygs nationalitet jämte andra förh. av betydelse samt tillförsäkrande det de förmåner o. rättigheter som tillkomma resp. lands fartyg; i Sv. år 1892 ersatt av nationalitets- o. registreringscertifikat. Arnell Stadsl. 504 (1730). SjölFinl. 1873, § 6.
b) (numera mindre br.) bildl.: ”privilegium”; ofta med bestämning, vanl. inledd av prep. på, förr äv. till l. för, angivande vad man får åtnjuta l. göra; stundom med bestämning inledd av prep. till angivande den plats dit man får komma; förr äv. med bestämning inledd av prep. för angivande vad man är frikallad l. befriad från. Den bästa (människa) har intet fribref för oförmodliga händelser. Hoffmann Förnöjs. 166 (1752). (Faust) tröstar hvarken på tanke- eller viljelätjan som fribref till himmelen. Rydberg Faust 297 (1878). Inga älskande ha fribref på att alltid vara lyckliga. Roos Skugg. 106 (1891).
2) (förr) till FRI 29: dokument som tillförsäkrar ngn trygghet till liv o. person, salvagardia. Brasck FörlSon. B 1 a (1645). Vlfwen achtar intet Frijbreff. Grubb 833 (1665). Engelbrekts mördare fingo marskens fribref. Wieselgren Bild. 308 (1886, 1889). Lagerlöf Saga 147 (1908).
3) (förr; i Finl. ännu) postv. till FRI 30: brev för vilket icke erlägges ngn befordringsavgift; äv. (knappast br.) mer l. mindre oeg.: brev för vilket staten erlägger befordringsavgiften, tjänstebrev; jfr FRIBREVS-RÄTT. FörordnPost. 1668. FörordnPostväs. 1673, s. A 3 a. Under måltiden tillfrågade mig Patrik Alströmer hvad det var för ett stort fribref jag fick med posten. Nyrén Charakt. 116 (1780). — särsk. (numera bl. i Finl.) oeg., ss. första led i ssgr som beteckna postförsändelse, för att angiva att för dess befordran avgift icke behöver erläggas.
4) försäkring. till FRI 30: premiefritt försäkringsbrev. Ahlström Eldsl. 457 (1879). Om .. försäkringsbrefvet varit vissa år, vanligen 3 år, i kraft, kan det utbytas mot ett s. k. fribref. Bäckman Lifförsäkr. 47 (1899).
Ssgr (till 3; postv.): A (†): FRIBREV-POST, se B.
B: FRIBREVS-BOK. (förr) bok i vilken en person med fribrevsrätt skulle (låta) anteckna avgångna fribrev. VDAkt. 1690, nr 346. Kongl. Maj:t (vill) .. tillåta, det Cantzlers Gillet .. årligen varder med särskild Fribrefsbok försedd. InstrKanslersgillet 1801, § 11.
(3 slutet) -FÖRSÄNDELSE. (i Finl.) AtlFinl. 30: 8 (1899).
(3 slutet) -KORT, n. (i Finl.) brevkort för vars befordran avgift icke behöver erläggas. FFS 1892, nr 16, s. 2.
-ORDNING. (†) förordning l. reglemente rörande fribrevsrätt. FörordnPostväs. 19 (1690). ResolFrijbr. 1704, s. B 4 a.
(3 slutet) -PAKET. (i Finl.) Arnell Stadsl. 70 (1730).
-POST. (fribrev- 1780) (†) i uttr. med fribrevspost(en), enstaka under fribrevspost, ss. fribrev. ÅgerupArk. Brev 3/5 1759. Nyrén Charakt. 116 (1780). Med fribrefsposten i dag skickar jag poëmerna tillbaka. Tegnér (WB) 5: 504 (1825).
-RÄTT. (förr; i Finl. ännu) rätt för myndigheter o. ämbetsmän att i tjänsten försända brev (o. andra postala försändelser) utan erläggande av avgift, i Sv. bestående mellan 1643 o. 1873; äv. (knappast br.) mer l. mindre oeg., om rätt att använda tjänstebrev (i vilket fall staten betalar befordringsavgiften). Hjelt Medicinalv. 2: 48 (cit. fr. 1759). Fribrefsrätt till ett belopp af högst 33 rdr 16 sk. bko om året. SvT 1852, nr 153, s. 2. Kongl. Maj:ts nådiga Förordning angående upphörande af fribrefsrätten. SFS 1873, nr 73, s. 1. Motion om fribrefsrätt för ordförande i kommunalstämma och kommunalnämd. VL 1903, nr 48, s. 2.

 

Spalt F 1512 band 8, 1926

Webbansvarig