Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FOMENT fomän4t l. få-, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[jfr t. foment; av lat. fomentum, värmande omslag, till fovere, värma (se FOVERA); jfr äv. FOMENTERA]
(numera knappast br.) med. varmt omslag; baddning. Andersson (1857). WoJ (1891). Löwegren Hippokr. 2: 288 (1910).
Avledn.: FOMENTERA, -ing; fomentation. [jfr t. fomentieren, fr. fomenter]
1) (numera knappast br.) med. lägga omslag (i sht varma sådana) på (en kroppsdel), badda. Collin Ordl. (1847). Ekbohrn (1904). särsk. (†) ss. vbalsbst. fomentation, i mer l. mindre konkret anv. (Gustav I:s läkare) lät göra fomentationer .. med Lavendelvatn och andra sådana simplicia. Schützercrantz Olyksöden 59 (1775). VetAH 1814, s. 251.
2) [efter motsv. anv. i fr.] (†) befrämja, befordra, underblåsa; jfr FOVERA. Påfwen i Rom .. hafwer styfwat Konungh Sigismundum och hanss Sönner emot Swerrige och fomenterat .. krijget. RARP 6: 140 (1657). (Om) sådane gnistor fomenterades hemma, så vore ded större fahra. RARP 9: 27 (1664). Porthan BrefCalonius 104 (1794).

 

Spalt F 1097 band 8, 1925

Webbansvarig