Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLOMME, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[sv. dial. flomma, f., ister (hos svin o. gäss), liksom d. flomme av nt. flom, flomen, mnt. vlome; jfr t. flaum, flom(en)]
(†) samling av ister l. talg l. fett kring vissa djurs inälvor. Af den landstående Sillen uplöses flommen, och fetman däraf rinner bårt uti kok-vatnet. VetAH 1770, s. 163.

 

Spalt F 843 band 8, 1925

Webbansvarig