Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FLAMSA flam3sa2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sannol. kontamination av FLÄNGA, sbst., l. FLANK, sbst.3, o. SLAMSA]
(föga br.) köttslamsa. Gästen från Tjoktju höll i sin hand ett fårlår och skar med knifven flamsor däraf. Hedin Transhim. 3: 131 (1912). — jfr KÖTT-FLAMSA.

 

Spalt F 758 band 8, 1924

Webbansvarig