Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FANEROGAM fan1erωga4m l. -ro- l. -rå-, sbst. r. (f. Dalin (1851), Lundell; m. Meurman (1846), WoJ (1891)) o. adj.; ss. sbst. best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr ofta skrivet phanerogam)
Etymologi
[av fr. phanérogame, adj. o. sbst., av gr. φανερός, synlig, till φαίνειν, synas (se FENOMEN), o. γάμος, förmälning, äktenskap]
bot.
I. sbst.: växt som tillhör den huvudavdelning inom växtriket som utmärkes av tydliga befruktningsorgan, fröväxt; motsatt: kryptogam. Hartman Fl. VII (1820). Hjertbladsvexter eller Phanerogamer. Düben HandbVextr. 1 (1841). Skårman Forssell 2 (1898). — jfr VATTEN-FANEROGAM m. fl.
Anm. till I. I denna bet. användes förr stundom det likartat bildade, från t. lånade phænogam [till gr. φαίνειν, synas (se FENOMEN)]. Liljeblads Fl. XXXIII (1816). SvLitTidn. 1817, sp. 76. Ss. adj. till detta ord användes phænogamisk. Westring Svar 1: 4 (1808). VetAH 1816, s. 106.
II. adj.: som tillhör fanerogamerna l. består av fanerogamer (se I). En okänd phanerogam vext. Berzelius Kemi 5: 1145 (1828). På Nya Zeeland finnes .. en inhemsk, fanerogam epifytflora. 2NF 7: 697 (1907).
Ssgr (till I): FANEROGAM-FLORA. Spetsbergens fanerogam-flora. BotN 1873, s. 10.
-SLÄKTE.
-VEGETATION. BotN 1868, s. 150.
Avledn. (till I): FANEROGAMISK, adj. (mindre br.) som tillhör l. angår fanerogamerna l. består av fanerogamer; jfr PHÆNOGAMISK (se anm. under I ovan). De Phanerogamiska växterna. Wikström ÅrsbVetA 1821, s. 292. I fanerogamiskt hänseende. BotN 1868, s. 150.

 

Spalt F 258 band 8, 1924

Webbansvarig