Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ENGAGEANTE aŋ1gaʃaŋ4t, r. l. f. (m. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er ((†) -s SthmModej. (se nedan)).
Ordformer
(engageant RedNordM 1912, s. 19. — engagenter (pl.) Nyrén Charakt. 40 (c. 1765), J. G. Oxenstierna Dagb. 121 (1770). encachants (pl.) SthmModej. 1843, nr 4, s. 8. agaganter (pl.) Bouppt. fr. Växiö 1781 (: Spetts agaganter))
Etymologi
[av fr. engageante, substantiverad fem.-form av engageant, intagande, eg. p. pr. av engager (se ENGAGERA)]
(förr) ett slags till kvinnodräkten hörande, mycket vid spetsmanschett som var fastsydd vid den bl. till armbågen räckande ärmen; nästan bl. i pl. Dalin Vitt. 5: 504 (c. 1753). Engageanter, flor och fransar. Bellman 3: 19 (1790). Engageanter af spetsar kompletterade stilprägeln (av rokoko). SvD(L) 1915, nr 261, s. 14. — jfr SPETS-ENGAGEANTE.

 

Spalt E 607 band 7, 1922

Webbansvarig