Publicerad 1919   Lämna synpunkter
EFTERTÄNKT, p. adj.; n. =.
Etymologi
[eg. p. pf. av EFTERTÄNKA (se d. o. 2)]
(†)
1) överlagd, (väl) övertänkt, välbetänkt. Et fast och eftertänckt beslut. Ekelund Fielding 450 (1765). J. G. Oxenstierna (1805) i 2 Saml. 3: 34.
2) [med avs. på den aktiva bet. jfr BETÄNKT, KLARTÄNKT, KORTTÄNKT, KVICKTÄNKT, TRÖGTÄNKT o. d., ävensom EFTERGIVEN, EFTERLÅTEN, NÄRGÅNGEN, PÅFLUGEN m. fl.] som tänker efter l. tänker sig för; eftersinnande; eftertänksam, betänksam. Växiö domk. akt. 1698, nr 432. Du ser .., / Hur långt en eftertänkt kan hinna med sin börda, / När med et ögnadt mål man håller sig dervid. G. F. Gyllenborg Vitt. 2: 152 (1795).

 

Spalt E 284 band 7, 1919

Webbansvarig