| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
EFTERSKRIVA äf3ter~skri2va, v. -er, -skrev, -skrevo, -skrivit, -skriven; se för övr. SKRIVA. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (Schultze Ordb. 4364 (c. 1755; i bet. 3 a)); jfr EFTERSKRIFT.
1) [fsv. äptirskrivin; jfr motsv. anv. av d. efterskreven o. eng. afterwritten; jfr EFTER- 8] (numera bl. ngn gg tillf.) i p. pf.: nedanskriven, nedannämnd, nedanstående, efterföljande. RA 1: 6 (1523). Thenne epter(skriv)ne articler. G. I:s reg. 2: 15 (1525). Så ähre och uthi Staden effterskrefne Handtwärkare, Nembl: Gull- och Kåppar- sampt Kleen- och Groof-Smeder, Skräddare (m. fl.). HSH 31: 484 (1662). 2 RARP 5: 706 (1726). Söderwall Ordb. 2: 1141 (1915). — (†) undertecknad. Wii effterscreffne koperbergzmen och menighe almoghe, som bygghe och boo i Dalar. Sv:s traktater 4: 3 (1521). Efterskrefne försäkra på ära och tro. Dalin Arg. 1: 235 (1733, 1754). Weste (1807).
2) [till EFTER- 8 c] (†) skriva (in l. upp osv.) efteråt l. senare, verkställa en förnyad l. kompletterande (in- l. upp)skrivning o. d.; bl. anträffat ss. vbalsbst. G. I:s reg. 23: 132 (1552: efterskrifvande, sbst.). (Man må) icke sedhan (ut-)Skrifningen (av soldater) skeedd är, någhon efterskrifning hålla. Gustaf II Adolf 31 (c. 1620).
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] nedskriva efter (ngns muntliga framställning o. d.); avskriva efter (original, förlaga o. d.). Thenne .. Copia, som iac aff sielffue breffuett och Insiglett efter schriffuitt haffuer. P. M. Utter (1588) i HSH 10: 76. Sv. Merc. V. 2: 56, 57 (1759). Xenophon efterskref Sokrates’ föredrag. Palmblad Fornk. 1: 100 (1843). — plagiera. (Den ena botaniska beskrivningens) efterskrifning ifrån den andra. J. P. Westring i VetAH 1804, s. 29.
b) [jfr motsv. anv. i d.] eftergöra, efterapa (skrift l. handstil o. d.). Om (det) .. skier, at en effterskrifwer annans hand. Förarb. t. Sv:s lag 2: 142 (1699).
c) efterbilda (dikt l. diktare o. d.). Denna Psalm är .. efterskrifven .. Esaias. Sv. lit.-tidn. 1815, sp. 427.
4) [till EFTER- 7] (numera föga br. utom i pass., särsk. p. pf.) gm brev (o. d.) bedja (ngn) komma l. anhålla att få sig (ngt) tillsändt, skriftligen sända bud efter (ngn l. ngt), skriva efter (ngn l. ngt), skriftligen rekvirera (ngt). J. Printz (1644) i Hist. bibl. 3: 232. Mit Academiska vittnesbörd, hvilket jag långt för detta efterskrifvit. Växiö domk. akt. 1797, nr 420. Adelaïde .. efterskref årligen skor, shawlar, tyger .. från Köpenhamn. Palmblad Nov. 4: 129 (1851). Fadren .. efterskref grefve R., som vistades i Sverige. Topelius Vint. II. 2: 240 (1882). S. Clason i Sv:s hist. IX. 1: 60 (1908). — (†) Ledamöterne (av hovrätten) efterskrefvos at genast sig här infinna. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 21 (1776).
Spalt E 216 band 7, 1918