Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFTERBEVAKNING äf3ter~beva2kniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[till EFTER- 8]
1) [till BEVAKNING I 1 a] (fortsatt) bevakning l. uppsikt l. tillsyn efter det att ngt ägt rum; äv. konkret, om manskap l. person som användes därvid. Efterbevakningen utgjordes av tio man. Skogsv.-fören. tidskr. 1911, Fackupps. s. 104 (om bevakning till förekommande av eldskada efter ljungbränning).
2) [till BEVAKNING I 2 b] jur. efter inställelsedagen i en konkurs i laga ordning gjord anmälan om en fordran l. fordringar i konkursen; äv. konkret, om inlaga gm vilken en dylik anmälan göres. AB 1865, nr 258, s. 1. SFS 1901, nr 57, s. 1. Borgenär, som icke å inställelsedagen anmält sin fordran, kan genom efterbevakning bereda sig rätt till full utdelning ur de tillgångar, hvilka icke upptagits i tidigare utdelningsförslag. 2 NF 14: 783 (1910).

 

Spalt E 101 band 7, 1917

Webbansvarig