Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DÖDSFALL död4s~fal1 l. -ts~, l. 3~2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(död- Schroderus Comenius 863 (1639). döde- Wallius KPedersson D 5 b (1622))
Etymologi
[jfr d. dødsfald, ä. d. dødfald, t. todesfall; jfr DÖD, sbst. 1, o. FALL XII 1]
1) (†) död, dödssätt. Huru man sigh hålla skal hoos the döda och theras begraffning, ä hurudana dödz fall them haffuer wederfarit. LPetri 4Post. 65a (1555).
2) timad l. inträffad död; enskildt fall af död. Ett hastigt, oförmodadt, sorgligt, beklagligt dödsfall. HT 1910, s. 287 (i handl. fr. 1592). Den aflidne skall jordfästas inom sex veckor efter dödsfallet. SFS 1894, nr 36, s. 2. Antalet dödsfall. Flodström SvFolk 596 (1918). — särsk.
a) (†) med (medelbar l. omedelbar) bestämning, inledd af prep. med, angifvande den som dött. Dödzfallet medh Kongl. Maij:tt. RP 6: 409 (1636). LMil. 4: 870 (1696).
b) (knappast br.; se dock α) abstraktare: frånfälle, bortgång, hädangång; vanl. med tillfogad genitivbestämning angifvande den som dött. Gud beware oss för K: M:tz dödzfall. RARP 4: 197 (1649). Det (dvs. ett oförvitligt namn) var också det enda han vid deras (dvs. föräldrarnas) dödsfall ärft. CVAStrandberg 1: 252 (c. 1870). — särsk.
α) (i sht hvard., fullt br.) i uttr. för dödsfalls skull l. dyl., om (ngn af) de som hafva med saken att göra skulle dö. För dödfall .. och ordlösa (dvs. bristande ordhållighet) skul, är försichtigheet af nöden. Schroderus Comenius 863 (1639). Rydberg Faust 48 (1876).
β) (†) med förutgående prep. på.
α’) i uttr. på dödsfall, i händelse af dödsfall. (Konung Erik skulle hänskjuta alla svenska angelägenheter till) sin Fader, heller (dvs. eller) på dödz fall, til Rijksens Föreståndere och thesz Rådh. Mandata Sigismundi L 3 a (1596). AOxenstierna Bref 4: 552 (1649).
β’) i uttr. försörja ngn på dödsfall, försörja ngn till dess han (hon osv.) dör. AOxenstienna 1: 88 (1614).
3) (†) (så l. så stor l. utbredd) dödlighet. Schroderus Liv. 746 (1626). Man vet intet råd för sina döda, om starkt dödsfall skulle träffa den ena byen, mer än den andra. Wettersten Forssa 95 (c. 1750).
Ssgr: DÖDSFALLS-BESPARING. (förr) i pl., i förb. dödsfalls- och avancemangsbesparingar, benämning på viss inkomsttitel. Lagerbring 2Hist. 1: 103 (efter handl. fr. 1772).
-ERSÄTTNING~020. (af lifförsäkringsbolag l. dyl. utbetalad) ersättning vid inträffadt dödsfall. Sthm 3: 110 (1897).

 

Spalt D 2592 band 7, 1923

Webbansvarig