Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DÄRHÄN04, äfv. 40, adv.
Ordformer
(ther hädhan (heden osv.) l. therhäden (osv.) GR 3: 80 (1526), 26: 762 (1556), OxBr. 11: 285 (1643); -hän (-hen) GR 8: 29 (1532) osv.)
Etymologi
[jfr d. derhen, t. dahin; ordets senare led är dels HÄDAN, dels det från mnt. hen (t. hin) lånade HÄN]
I. demonstr.
1) (†) i eg. lokal bem.
a) dit, dit bort, dit hän. Wij wile sende ther hædhen en staffan sasszes thiennere. GR 3: 80 (1526). AOxenstierna 1: 128 (1628).
b) bort, hän, hädan; i sht i mer l. mindre fast förb. med rörelseverb. GR 9: 253 (1534). De skulle draga till gräntzen där hän. Carl IX Rimchr. 83 (c. 1600). Rudbeckius Luther Cat. 272 (1667).
2) (i sht i skriftspr.) för att beteckna den ståndpunkt l. det tillstånd (osv.) till hvilken l. hvilket ngn l. ngt kommer l. bringas l. drifves (resp. kommit osv.) o. d.: dithän, till den punkten, så långt, ända dit; vanl. i fråga om ngt ondt l. olyckligt l. dåligt o. d. Låt det aldrig gå (l. komma) därhän! Därhän har jag nu ändtligen fått l. bragt l. drifvit honom. RA 1: 353 (1544). H:r Lars Eenhörning (hade) villat bringat der hän att iag skulle göra bönedagztienst. VDAkt. 1686, nr 160. Vi ha omsider kommit därhän, att (osv.). Hjärne SvoFr. 107 (1897, 1908).
3) (i sht i skriftspr.) för att beteckna riktningen för en handling l. sträfvan l. ett syfte o. d. l. den riktning i hvilken ngt bör tolkas l. tydas o. d. l. ngt hänvisar o. d.: i den riktningen, åt det hållet, ditåt; stundom: därpå l. på det sättet; numera bl. i förb. med vissa verb, ss. syfta, sträfva, arbeta, tyda(s), yttra sig, ändra l. modifiera (ngt) o. d. Därhän syfta alla hans planer. Detta har ofta tydts därhän, att (osv.). OPetri MenSkap. 32 (c. 1540). Wij måste alla arbeta dhärhän, dhet wij behålla freden. Carl XI i HH XVIII. 2: 78 (1690). Ändrad lydelse i resolutionen därhän, att (osv.). PT 1904, nr 95 A, s. 3.
4) (i sht i skriftspr.) för att beteckna grad: så mycket, till den grad, dithän (att); oftast i förb. ända därhän (att). Han glömde sig ända därhän, att han bar hand på henne. Fryxell Ber. 6: 98 (1833). Han är .. ända därhän obeslutsam, att han flere gånger på samma dag ändrar planer. PT 1896, nr 56, s. 3.
5) [jfr t. dahin stehen, dahin stellen] (i sht i skriftspr.) i uttr. lämna, förr äfv. låta l. ställa (ngt) därhän, lämna åsido, lämna åt sitt värde, förbigå, låta vara, icke inlåta sig på; särsk. (i sht i förb. med en indirekt frågesats): lämna (ngt) oafgjordt, lämna (ngt) öppet; förr äfv. i uttr. stå därhän, lämnas åsido osv., vara oafgjord l. öppen osv. Denna fråga vill jag lämna alldeles därhän. Om denna uppfattning är riktig, må för tillfället lämnas därhän. (Det) är bäst att den (punkten) der hän ställes. AOxenstierna 2: 711 (1624). Det står derhän, om frågan någonsin går igenom. Dalin (1850).
II. (numera knappast br.) rel., motsv. I 1 a: hvarthän, dit. AOxenstierna 2: 686 (1624). Wikner UppsRelÄmn. 42 (1871).

 

Spalt D 2532 band 7, 1923

Webbansvarig