Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DYRENDAL dy3ren~da2l, om person m., om sak r. l. m.; best. -en; pl. -ar; stundom (om person) DYRENDALARE dy3ren~da2lare, m.; best. -en, äfv. -n; pl. =.
Etymologi
[med anslutning till DYR, adj., omtydt af Dyrendal (fr. Durendal, Durindane), namn på Rolands slagsvärd. Jfr sv. dial. (Oxie här., Skåne): (köpa) på dyrendal, till högt pris]
(hvard. i vissa trakter) försäljare som är dyr på sina varor (jfr DYR, adj. I 2); äfv. (föga br.): sak som köpts dyrt; jfr DYRING, sbst.2 Tegnér i 3SAH 6: 280 (1892).

 

Spalt D 2458 band 7, 1923

Webbansvarig