Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DUNT, sbst.1, r. l. m.?
Etymologi
[sv. dial. (Östergötl., Smål., Västergötl., Hälsingl.) dunt, slag i ryggen, motsv. nor. dial. dunt, stöt; jfr DYNT, sbst.1]
(†) slag. Dunt .. (dvs.) it slag med näfwen, anten på ryggen eller annorstädes, at thet dånar i kroppen: torr-hugg. Spegel (1712). Ihre (1769). — jfr RYGG-DUNT.

 

Spalt D 2377 band 7, 1923

Webbansvarig