Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRÅP drå4p, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[af sv. dial. dråp; bildadt till DRÄPA i bet. slå; jfr fsv. drapval, slagbult]
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgadt) å tröskslaga: benämning på själfva ”klumpen” som träffar det som tröskas, slagklump; äfv. om hela käppen som slår: släng, slagval, slagbult. Cnattingius Skogslex. 147 (1878, 1894). — jfr SLAG-DRÅP.

 

Spalt D 2237 band 7, 1922

Webbansvarig