Publicerad 1920   Lämna synpunkter
DOKIMASTISK dok1imas4tisk l. då1k- l. dω1k-, adj.
Ordformer
(doc- Linné Beskr. ö. stenr., Fries)
Etymologi
[jfr t. dokimastisch, eng. docimastic, fr. docimastique, af gr. δοκιμαστικός, eg. som hör till pröfning (se DOKIMASI)]
(knappast br.) metall. adj. till DOKIMASTIK o. DOKIMASI. En väf (af berglin), den ingen eld, docimastisk förutan (dvs. förutom blåsrörshetta?), kan förtära. Linné Beskr. ö. stenr. 34 (c. 1747). G. Dalin (1871). (Linné) inbjöd till deltagande i ett docimastiskt kollegium. Fries 2 Linné 1: 127 (1903; efter lat. cursus docimasticus hos Linné (1733)).

 

Spalt D 1884 band 7, 1920

Webbansvarig