| Publicerad 1915 | Lämna synpunkter |
DIRIGENT dir1iʃän4t l. di1-, l. -gän4t, sällan -jän4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
1) (mindre br.) motsv. DIRIGERA 4, om chef l. ledare för ett industriellt företag, för ett ämbetsverk osv. Enligt uppgift af dirigenten funktionerar denne nya (kis-)ugn utmärkt. Tekn. tidskr. 1878, s. 17. Dirigent, styresman, ledare. NF (1880). (Den statistiska statsbyrån i Frankrike) lyder under handelsministeriet och ledes af en dirigent, som till sitt biträde har elfva tjenstemän. NF 19: 343 (1895). — jfr FABRIKS-DIRIGENT.
2) motsv. DIRIGERA 4 d: person som leder en kör l. utförandet af ett orkesterverk, ett körverk, en opera o. d.: anförare. (Han) har såsom dirigent .. utmärkt sig såväl för ett lugnt och methodiskt sätt att anföra, som för en spirituell och artistisk execution. Tiden 1848, nr 252, s. 4. (Spontini) var .. en dirigent — framföralt en operadirigent — af första rang. Wegelius Mus. hist. 408 (1893). Under antiken och den tidigare medeltiden hade dirigentens rörelser till ändamål att förutom taktslagningen äfven åskådligt teckna för sångarna tonhöjdens stigande och fallande samt en eller annan fioritur. 2 NF 6: 497 (1906). — jfr KÖR-, MUSIK-, OPERA-, ORKESTER-DIRIGENT.
2) person med förmåga att dirigera. (Karl Muck) blef 1892 förste kapellmästare vid k. operan i Berlin och har i denna egenskap vunnit anseende som en af samtidens finaste och mest auktoritativa dirigentförmågor. 2 NF 18: 1266 (1913). —
-KONSERT~02. Våren 1904 gaf .. (G. L. Schneevoigt) en dirigentkonsert i Berlins Filharmoni och väkte uppseende såsom en modern orkesterledare af första rang. Fin. biogr. handb. 2601 (1905). —
1) talang att dirigera. (Han) reste (omkring) .. såsom konsert- eller kapellmästare .., öfverallt väckande uppseende genom sin dirigenttalang. NF 5: 63 (1881).
2) person med talang att dirigera.
Spalt D 1502 band 6, 1915