| Publicerad 1912 | Lämna synpunkter |
sprida l. sprida sig åt olika håll (i rummet).
1) [jfr motsv. anv. i t. äfvensom af eng. diffuse, fr. diffuser] (numera föga br.) fys. tr. om yta: reflektera l. återkasta (ljus- l. värmestrålar) åt alla håll l. i alla riktningar; jfr DIFFUSION 1. Utsatta för det diffunderade ljuset, gro de (dvs. frön) väl, men betydligt långsammare än de som .. lemnas i mörkret. Berzelius Kemi 4: 54 (1827). Det gifves äfven ett annat slag af ytor än de, som diffundera ljuset, nämligen de speglande l. reguliert reflekterande. NF 9: 1555 (1885). Ångström Strål. värmes diff. 19 (1885). Den diffunderade värmemängden. Därs. 34.
2) [jfr motsv. anv. i t. äfvensom af eng. diffuse] fys. o. kem. intr. om gas l. vätska: intränga o. utbreda sig i l. blanda sig med en (annan) gas, resp. vätska; tränga (genom porös vägg l. hinna o. d.) o. blanda sig med en gas l. vätska (på andra sidan denna vägg); jfr DIFFUSION 2. LAT 1870, s. 292. Om .. gaser af olika täthet befinna sig uti samma rum, så lagra de sig icke efter sin specifika vigt, utan utbreda sig, eller diffundera genom hvarandra, till dess att blandningen blir homogen. Hildebrandsson Buchan 101 (1874). Till följd af sin lätthet diffunderar väte hastigt genom en porös vägg. Rosenberg Oorg. kemi 138 (1888). Vissa ämnen diffundera hastigare än andra, vissa alls icke. Ahlberg Farm. tekn. 151 (1899). Campbell gjorde 1897 den förvånande .. upptäckten, att svafveljärn under vissa .. omständigheter med stor hastighet diffunderade genom rödglödande järn utan att i detta kvarlemna större svafvelhalt än järnet hade förut. C. Benedicks i Sv. kem. tidskr. 1900, s. 88. P. G. Laurin i Nord. tidskr. 1904, s. 277.
Särskild förbindelse:
Spalt D 1261 band 6, 1912