Publicerad 1912   Lämna synpunkter
DIDAKTIK did1akti4k l. di1(didackti´k Dalin), r. (f. Dalin (1850), Kindblad (1870), Wenström o. Jeurling (1891)); best. -en.
Etymologi
[i sista hand återgående till gr. διδακτικός, adj. (se DIDAKTISK). Se för öfr. nedan under 1 o. 2]
1) [jfr t. didaktik, eng. didactics, pl., fr. didactique, f., nylat. didactica, särsk. ss. benämning på lärobok i undervisningskonsten (uppvisadt 1613 i titeln på ett arbete, som redan 1614 öfversattes till sv. af Schroderus: Berättelse om Wolfgangi Ratichii Didactica eller Lärekonst), substantivering, i anslutning till ä. bildningar där en fem. substantivering af gr. adj. på –ικός föreligger, t. ex. ἀριϑμητική (näml. τέχνη; se ARITMETIK) o. särsk. παιδαγωγική (τέκνη l. ἐπιστήμη; se PEDAGOGIK), af (nylat. didacticus l. direkt af) gr. διδακτικός; jfr äfv. gr. ἡ ἐν τοῖς λόγοις διδασκαλική] pedag. benämning på den del af pedagogiken som handlar om (metoden för) undervisningen, undervisningslära; stundom bl. om läran om de allmänna principerna för undervisning (eljest kallad allmän didaktik), motsatt METODIK (eljest kallad speciell didaktik). Litt.-tidn. 1797, s. 390. De ifrån Våre i Riket varande trenne Universiteter gjorde berömliga anbud, at genom serskilde allmänna Föreläsningar på hvardera stället uti Pedagogiquen och Didactiquen .. undervisa de Studerande om de grunder, hvarefter Barns och Ungdoms handledning rätteligen bör lämpas. Sprinchorn Ped. utsk. 6 (cit. fr. 1803). Undervisningsvettenskap eller Didaktik. Grenander Niemeyer 2 (1805). Vi tro att såsom discipliner af den kyrkliga didactiken följande för det närvarande kunna uppgifvas: homiletik, catechetik, casuistik. Reuterdahl Inl. t. theol. 419 (1837). Sandberg Underv. 4, 5 (1870). Pedagogiken indelas .. i 1) läran om undervisningen, didaktiken, 2) läran om ordningen och 3) läran om tukten. Göransson Kern 1: 12 (1875). Det är först på de sista hundra åren, som konsten att undervisa blinda personer höjt sig till en sjelfständig gren af den pedagogiska didaktiken. NF 2: 683 (1877). Experimentell didaktik. K. Olofsson i Ped. skr. 35: 3 (1906).
2) [liksom motsv. anv. i t. sannol. efter fr. didactique, m., substantivering af didactique, adj. (se DIDAKTISK); jfr under LYRIK] i sht estet. (den) didaktisk(a) poesi(en) l. lärodikt(en), i sht ss. litteraturart; didaktiskt element (i dikt o. dyl.); egenskap(en) l. förhållande(t) att vara didaktisk, sätt hvarpå ngn (en skald) är didaktisk. Den Danteska Didaktiken. Atterbom i Phosph. 1810, s. 181. (Fénelon’s Télémaque sväfvar) på gränsen mellan Didactik och Epismus, antikhet och modernitet. Hammarsköld Sv. vitt. 1: 200 (1818). Jag tillstyrker hvarken didaktik eller epos; men lyran har många strängar, och den rekommenderar jag. Tegnér 6: 147 (1830; i bref till en ung förf.). (I Spegels Guds verk) påträffar man .. understundom anropanden och skildringar, der den descriptiva didaktiken — eljest öfverallt jordkrypande — gripes af en högre skaldelyftning. Atterbom Siare 2: 157 (1843). Sådana psalmer, som lida af en uppstyltad retorik eller en torr didaktik. Sv:s h. flicksk. 33 (1888). Denna förkärlek för didaktiken röjer sig .. i tidens (dvs. reformationstidens) smak för fabeln. Schück (o. Warburg) Litt.-h. 1: 205 (1896).

 

Spalt D 1228 band 6, 1912

Webbansvarig