Publicerad 1912   Lämna synpunkter
DIALLAG di1ala4g, r. (l. m.); best. -en; pl. (i bet. olika slag) -er.
Ordformer
(diallage Hisinger, Berzelius)
Etymologi
[jfr t. diallag (Hausmann Handb. d. min. (1813)); af fr. diallage, af gr. διαλλαγή, förändring, åtskillnad, upptaget af fransmannen Haüy 1801 ss. mineralnamn i nedan angifna bet. med hänsyftning på genomgångs- l. klyfningsytornas olika glans]
miner. benämning på ett visst till pyroxenernas grupp hörande, kristalliniskt mineral, som utgör en hufvudbeståndsdel i bergarten gabbro; jfr SMARAGDIT. Grå-grönaktig Diallage. Hisinger Ant. 2: 73 (1820). Berzelius Årsber. t. VetA 1829, s. 197. Diallag bildar tillsammans med Labradorit en egen bergart, kallad Gabbro, hvilken förekommer .. i Sverige på några ställen i Calmar och Jönköpings län. Erdmann Min. 321 (1853, 1860). 2 Uppf. b. 7: 9 (1903).
Ssgr: DIALLAG-AMFIBOLIT103~0002 l. ~0102. Den s. k. Varbergs-graniten (en ”diallag-amfibolit”). 2 Uppf. b. 7: 17 (1903). —
-KORN~2. Berzelius Årsber. t. VetA 1836, s. 387.

 

Spalt D 1186 band 6, 1912

Webbansvarig