Publicerad 1909   Lämna synpunkter
DEMOKRAT dem1okra4t l. de1-, l. -å- l. -ω- (democra´t (med) öp(pet) o Weste), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. demokrat, eng. democrat, af fr. démocrate, bildadt till démocratie (se DEMOKRATI). Ordet är tidigast kändt från Bonivard Chron. de Genève II. 2: 128 (c. 1550), där ’les démocrates’ synes beteckna folkpartiet (jfr DEMOKRATI 3), motsatt ’les aristocrates’ (se ARISTOKRAT); se Revue d’hist. litt. de la France 1906, s. 342]
person som hyllar folksuveränitetens princip; person som gynnar o. arbetar för folkets, dvs. alla (myndiga) medborgares deltagande i l. inflytande på den politiska ledningen l. för större politiskt inflytande för de lägre klasserna; i sht förr ofta ss. partibeteckning (med allt efter ståndpunkten klandrande l. berömmande klang): person som tillhör folkpartiet (i sht i pl. om partiet i dess helhet); ofta motsatt ARISTOKRAT (se särsk. d. o. 1); i ngt allmännare bet., förr vanl. med nedsättande bet.: pöbelvän, numera oftast i god bem.: folkvän; jfr ARISTOKRAT (2 o.) 3. Grefve B. är trots sin höga börd demokrat till hela sin läggning. I det (dvs. det s. k. patriotpartiet, som stod under Arvid Horns ledning) fans kärnan af 2:ne hufvudfiendtliga secter: Aristocrater och democrater. HSH 7: 232 (c. 1750). Agathocles, en ifrig Democrat. Eberhardt Allm. hist. 2: 19 (1768). Ifrån Regeringen (i Brüssel) är utfärdad en .. Förmaning til Landets invånare, at tilgifva hvarandra alt det förbigångna och .. aflägga namnen .. Aristocrater, Democrater (osv.). PT 1791, nr 25, s. 2. Af naturen en afgjord aristokrat, var grefve Anckarsvärd dock alltid svag för folkgunst, och ville gerna gälla för en frisinnad demokrat. M. J. Crusenstolpe (1865) enl. Kindblad. Med prestpartiet på ena sidan och med demokraterne på den andra befann sig regeringen (i Belgien) i en mellanhand. Svedelius Statsk. 4: 336 (1869). Sedan Ephialtes blifvit demokraternas ledare (i Aten). Paulson Aristoph. 1: 10 (1901). Denna vår till börd och lynne mest aristokratiska skald (tvang sig) .. formligt med våld .. att se på världen som demokrat. Levertin Esayer 1: 235 (1906; om Snoilsky). — särsk. [efter eng. democrat] benämning på anhängare af ett af de inflytelserikaste politiska partierna i Nord-Amerikas förenta stater; i sht i pl. AB 1832, nr 169, s. 4. För närvarande (tyckas) endast tvenne stora partier .. existera i Norden (dvs. Nord-Amerika), nemligen republikaner och demokrater. Brag Nordamer. frågan 49 (1864). Att Jackson i egenskap af ”demokrat” var ifrig slafsystemsvän är själfklart. Bååth-Holmberg Negerslafv. 122 (1896). 2 NF (1906). — jfr FULLBLODS-, SOCIAL-, ULTRA-DEMOKRAT m. fl.
Ssgr: DEMOKRAT-LUMP103~2, m. (tillfällig ssg) lumpen demokrat. Demokratlumpen, som fått rang och ordnar, får därmed vanligen också ”en bättre öfvertygelse”. Rydberg Varia 1: 250 (1894).
-MÖTE~20. Tamm Sammans. ord 83 (1900).

 

Spalt D 704 band 6, 1909

Webbansvarig