Publicerad 1909   Lämna synpunkter
DELTAGA de3l~ta2ga (de`ltaga Weste), l. (mera hvard. samt i poesi) DELTA de3l~ta2 (de`lta Weste), v. -tager l. (mera hvard. samt i poesi) -tar, -togo, -tagit, -tagen; se för öfr. TAGA. vbalsbst. -ANDE (se d. o.), -ELSE (se d. o.), -NING (†, Molander Förespel 38 (1753), DA 1771, nr 1, s. 1, Lagerbring 1 Hist. 3: 225 (1776), Thorild Bref 101 (1784), Landell Bligh IV (1795)), DELTÄKT (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ARINNA (se d. o.), -ERSKA (se d. o.).
Etymologi
[af DEL o. TAGA (jfr DEL V 1 e β, 2 c γ, δ); jfr d. deltage, t. teilnehmen. Ordet synes vara bildadt till p. pr., hvilket, liksom vbalsbst. DELTAGANDE o. DELTAGARE, är uppvisadt tidigare än finita former. Det tidigast anträffade spr.-profvet med finit form är fr. 1761 (se under 3 a). Jfr det förh., att Berch Hush. (1747) vanl. (9 ggr) begagnar det omskrifvande uttr. vara l. blifva deltagande o. bl. 2 ggr (s. 276, 293) deltaga, samt att Serenius (1741) upptager formen del tagande o. Lind (1749) ordet DELTAGARE, under det att ingen af dessa två ordböcker upptager ngt verb deltaga. Däremot förekommer ordet hos Serenius (1757; under partake). Likartade förh. som i sv. förete motsv. ord i dan. o. t. För sistnämnda spr. anföres i Grimm Wb teilnehmen först från Goethe. I fråga om bildning o. anv. jfr äfv. eng. partake, participate, fr. participer, lat. participare]
taga del (i l. af ngt).
1) vara i partiell besittning af ngt, äga en (mindre l. större) del af ngt, hafva sin del af ngt; äga; nästan bl. med afs. på egenskap, beskaffenhet l. dyl.; jfr DEL V 2 c β β samt DELA, v.1 12 a.
a) [jfr ä. eng. so truce partaketh more of warre then of peace, fr. le sublime participe du beau et de l’agréable, mlat. tripliciter .. aliquid potest ab alio participare] (†) i förb. med adverbialbestämning inledd af prep. (ut)af. Altså tilläts henne ej .. at äta någon ting, som på mer eller mindre sätt kunde deltaga af animalisk art. P. J. Bergius i VetAH 1772, s. 51. Detta besynnerliga Djur, som tyckes deltaga af Oxens och Hästens skapnad. A. Sparrman Därs. 1779, s. 75 (om gnun). Den vanliga Mjölken, som tjenar til vår föda, deltager både af Växt- och Djurrikets egenskaper. Hjelm Intr. i VetA 1784, s. 12. Det finnes lagar för materien, gällande för allt hvad af den deltager, och således äfven för anden, så långt nämligen den af materien är bunden. Geijer I. 8: 340 (1839).
b) [jfr eng. without partaking in its effeminacy] (mindre br.) i förb. med adverbialbestämning inledd af prep. (ut)i. Boëthius Sed. 6 (1807). Villkoren deltaga naturligtvis såsom sådana i den nödvändighet som ändamålet, för hvilket de äro medel, har. Biberg 1: 41 (c. 1814). En ande, hvilken blott .. lånar sig åt stoftet, eller deltager i dess jordiska natur. Almqvist Jagtsl. 34 (1832). Fryxell Sv. spr. 65 (1852, 1865). Tydligt är .. att det obundna talet, då det svingar sig upp till högre lyftning, i viss mån kan komma att deltaga i poesiens språkliga egendomlighet. Tegnér i SAH 58: 21 (1882). Människans .. sinlighet, d. v. s. det, hvari hon deltager med djuret. Nyblæus Forskn. III. 2: 155 (1890).
2) (†) få del i l. blifva delaktig af ngt godt l. ondt; jämte andra drabbas af l. komma i åtnjutande af ngt; i förb. med adverbialbestämning inledd af prep. (ut)af l. (ut)i; jfr DEL V 1 e β. En Svensk Smeds-Gesäll kom ock hit förleden vår, för at deltaga i (pest-)smittan. Björnståhl Resa 3: 161 (1778). Det .. (blifver) svårt at bevisa, när Räfst nödvändigt skulle ske, at icke de öfrige Rådsherrar borde så väl däruti deltaga, som Konungens Förmyndare. Schönberg Bref 3: 141 (1778). Jag gör mig en heder af att heldre deltaga utaf oförskyllta tillvitelser, än uti oförtjenta beröm. Ad. prot. 1789, s. 34. Således ansågo de oumgängeligt för hedningarna, at genom omskärelsen blifva Judar, innan de kunde deltaga i Messiä välsignelse. Ödmann Str. förs. 1: 25 (1799).
3) taga sin andel l. anpart (af ngt); hafva del (i ngt); dela (se DELA, v.1 12); jfr DEL V 2 c γ α’.
a) [jfr eng. to partake of our lowly fare, fr. participe à ma gloire au lieu de la souiller] (numera föga br.) med afs. på sorg, glädje, olycka, fara o. d., böjelse, tänkesätt o. d.: dela; jfr 5. Hans hjerta var deltagande i dessa förmåner, och förnögt. Nordenflycht QT 1748—50, s. 6. Huru högeligen skulle jag icke önska, at kunna göra Eder Kongl. Höghet deltagande i det nöjet, med hvilket jag upfyldes. Tessin Bref 1: 171 (1752). Chelonide .. fölgde .. än sin far och än sin man uti landsflyktighet, och deltog således i bägges lidande, och uti i(n)genderas lycka. Nordenflycht Frunt. 41 (1761). (Många utomlands berömda svenska lärda hafva) vid återkomsten i sitt Fädernesland blifvit bortglömde, om de intet förstått konsten at foga sig efter tiden, och deltagit uti de i hembygden härskande tänkesätt. Lagerbring 1 Hist. 3: 858 (1776). Konungen själf deltog i alla faror. Hallenberg Hist. 2: 479 (1790). Sjelfva monarkerne deltogo då i denna böjelse (dvs. hågen för spekulativ forskning). Atterbom Philos. hist. 35 (1835). — särsk. [jfr eng. the old man partook that feeling] (†) med konstruktionsväxling. Min ömhet kan icke annat än vara mig på det högsta angenäm, så länge den deltages af den jag vördar framför all ting i verlden. Envallsson Kopparsl. 14 (1781).
b) [jfr mlat. participare in talliis] med afs. på utgift l. kostnad l. vinst l. inkomst. Han deltog i utgifterna. Sedan vil jag visa, i hvilka af dessa räntor och Besvär Frälse-Hemmanen antingen voro deltagande, eller njuto befrielse. Botin Hem. 2: 137 (1756, 1789). (Det) borde äfven utredas, hvilka, som skulle deltaga i denna ärsättning. Schönberg Bref 3: 155 (1778). Jag .. deltog uti den sammanskjutna mansboten, hvilken vaktbetjenten, som sköt brottslingen, .. fick erlägga. Wingård Minnen 9: 100 (1848). Deltaga med någon i vinsten af ett företag. Dalin (1850).
4) (numera föga br.) vara l. ingå ss. delägare l. intressent (i ett företag, i sht af ekonomisk art, ss. en kassa l. en stiftelse), vara intresserad (i ngt), vara delaktig (i ngt); jfr DEL V 2 c γ β’. At .. man då ville med H. Keijserlige Maij:t så väl som öfrige uti thetta värcket dehltagande machter öfverlägga. 2 RARP 5: 640 (1727); jfr 5. Alla .., som vilja nedsätta sig här i Riket, at i den Ost-Indiska Handelen deltaga och interessera. Publ. handl. 3: 2338 (1746); jfr 5. Sådane Förrådshus äro igenom Crediten deltagande uti penningerörelsen. Berch Hush. 358 (1747); jfr 5. Det Sällskap, som deltager i dessa Tidningar. Bergklint Vitt. 165 (1768). En ogift mansperson får deltaga i (änke- o. pupill-)Cassan för tilkommande hustru och barn på det sätt, at … Publ. handl. 13: 18 (1784). — (†) i utvidgad anv. De, hvilka alle lyda en Kong, deltaga i et Fädernesland, bekänna en himla lära, (borde) äfven blifva vid et sinne. Celsius G. I 358 (1746, 1792). Hvilken har mera rätt att deltaga i ett samhälle, egnadt Svenska språket, än den Herren, som så ofta fört ordet i Rikets allmänna sammankomster. Gustaf III 1: 21 (1786).
5) [jfr eng. how then should the people partake with them in the sacrifices? fr. il a participé à cette entreprise] (tillsammans med andra) vara medverkande (i ett företag, vid en handling, en tilldragelse osv.); vara med om en händelse, ett förlopp; i fråga om möte, sammanträde o. d.: vara närvarande vid, bevista; jfr DEL V 2 c γ γ’. De deltagandes bekymmer. Dalin Arg. 2: 73 (1734, 1754). At jag icke kan deltaga i de Europeiska Magters krig med min granne, Turken. Kempe Fabritius 117 (1762). Äfven vi bröder (äro) anmodade, at vara deltagande uti denna öfverlägning. Lagerbring 1 Hist. 1: 236 (1769). Val thes (dvs. af sekreteraren) vare ogildt, om ej Nio Ledamöter theruti deltagit. 1 SAH 1: 21 (1786). Vinden i Toras lunder, och den sorlande bäcken, skola deltaga i min sång. Ossian 1: 91 (1794). Låtom oss .. aldrig betyga Honom (dvs. Gud) en dyrkan hvari vårt hjerta icke deltager. Lehnberg Pred. 1: 15 (c. 1800). I den konversation, som vanligen föres här i huset, deltar jag litet eller intet. Tegnér 5: 25 (1803). Priamus tyckes ha varit äldre än Nestor och deltar ej i striden, den han från murarna betraktar. Dens. 3: 495 (1812). Ingen kan vara en sann menniskovän, en god och rättskaffens medborgare, som .. ej med glädje och vördnad deltager i de offentliga andaktsöfningarne. Wallin Rel. 1: 182 (1814, 1825). Att .. han så ofta deltager i de moderna .. jubelropen om en nu först vaknad religiositet. Tegnér 5: 120 (1817). Sedan alla landskapen blifvit deltagande i konungavalet. Schlyter Jur. afh. 1: 27 (1836). Han deltog .. sällan i sällskapslifvet. Agardh Bl. skr. 1: 6 (c. 1855). I Cortesmötet i Burgos deltogo öfver 90 städer. Svedelius Statsr. ansv. 98 (1856). En stor skara barn var samlad .., alla mer eller mindre vackra, och deltogo i att välkomna de resande. Beskow Resem. 38 (1861, 1881). Fastighetsegares rätt att deltaga i riksdagsmannaval. L. De Geer i BtRProt. 1862—63, I. 1: nr 61, s. 42. I några af hans (dvs. Æschylus’) skådespel deltager koren aktivt eller passivt i handlingen. Cavallin (o. Lysander) Sm. skr. 8 (1879). Modern hade tidigt vant sin dotter att deltaga i husgöromålen. Rydberg Vap. 161 (1891). Liksom i de flesta andra städer tillställdes en reformbankett äfven i Kristianstad, i hvilken jag likväl icke deltog. De Geer Minnen 1: 127 (1892). (Han) började .. att verksamt deltaga i redaktionen af ordboken. Söderwall i 3 SAH 7: 52 (1892). Allmogen enrollerades (sommaren 1742) för att deltaga i landsortens försvar. C. G. Malmström i Vårt försvar 1907, s. 103. — särsk.
a) (†) befatta sig med. Sahlstedt Föret. 4 (1773; med prep. af). När hon (dvs. drottning Filippa) slutat sina dagar, öfvertygade K. Erik (af Pommern) hela verlden, at han förstod intet at regera, utan upväkte lusten hos andra til at deltaga uti en vetenskap, som Herren (dvs. konungen) hvarken kände eller kunde bruka. Lagerbring 1 Hist. 4: 270 (1783).
b) abs. Dalin (1850). När jag uttalar s eller f, äro .. röstbanden dragna åt sidan och deltaga ej. Lundell Rättstafn. 12 (1886); jfr c.
c) med sakligt subj.; om passivt deltagande. Rosenberg Oorg. kemi 14 (1888). Det förtjänar här också framhållas, att guldtelluren stundom såsom ett skikt deltager i själfva lagringen, såsom blifvit iakttaget i grufvan Lake View Consols. Tekn. tidskr. 1898, K. s. 35. Stuxberg (o. Floderus) Djurv. 2: 559 (1902).
6) [bet. utvecklad ur 3 a] hysa intresse l. sympati l. medkänsla l. medlidande l. deltagande för ngt; jfr DEL V 2 c δ.
a) med adverbialbestämning uttryckt med prep. (ut)i. I den sorg som drabbat er deltager jag af allt mitt hjärta. För det, at i deras sinne det var ned om Majestätet, at deltaga i sorgen. S. A. Piper i 1 VittAH 3: 218 (1778); jfr 3 a. Thorild Bref 127 (1786). Himlen vet med hvad hjerta jag deltar i allt hvad som rör dig. Choræus Bref 75 (1800). Han kände sig ovillkorligt dragen till det milda väsendet, som deltog så ömt i hans belägenhet. Wallin Rel. 4: 77 (1838). Det gläder mig mycket att se huru många det är som hjärtligt deltaga i min framgång. Lundgren Res. 258 (1864). Att delta’ ömt i likars nöd. Qvanten Dikt. 319 (1877, 1880). Vi (hafva) af gammalt varit vande att personligen deltaga i konungahusets glädje och sorg. Wisén Tal 10 (1881).
b) (mindre br.) med adverbialbestämning uttryckt med prep. för l. (e)mot l. med. Ingen af mina läsarinnor skall läsa det här, utan att djupt deltaga för Maria. Bremer Nina 546 (1835). ”Ni deltar varmt för honom,” sade jag. Dens. Grann. 2: 117 (1837). En förespråkerska, som kände landet och deltog för dess välgång. Topelius Vint. II. 1: 151 (1881). Lönnberg Sigtr. Torbr. 82 (1892). Tegnér .. deltog ömt med familjen, då hon (dvs. en dotter i densamma) råkat i en svår sjukdom. Wrangel Den blåögda 56 (1908).
c) i p. pr. i adjektivisk anv.: intresserad; som hyser medkänsla, sympatisk; medlidsam. Deltagande vänner. Drotning Margareta hade .. dertil (dvs. till Hansestädernas återlämnande af Skåne m. m.) beredt alla deltagande sinnen. Dalin Hist. 2: 572 (1750). Herr Professorns bref .., så fullt af uppriktighet och deltagande godhet. Tegnér 5: 25 (1804). Konungens .. besök .. (vid grefve Wirséns sjuksäng) åtföljdes af hela allmänhetens deltagande oro. Franzén Tal 351 (1827, 1835). (Huldheten gjorde henne) Deltagande, förtrogen / Med likars fröjd och qval. Wallin Vitt. 1: 289 (1836). I föreläsningsrummet omgafs Hwasser af en lifligt deltagande åhörarekrets. C. V. A. Strandberg 1: 358 (1862). Är det bättre nu, gamle man? frågade doktorn deltagande. Hedenstierna Fru W. 192 (1890). (Matelda) visar sig från första stund ovanligt deltagande mot Dante. Lidforss Dante II. 2: 128 (1902). — jfr ODELTAGANDE.
Ssgr: DELTAGNINGS-SÄTT. (†) sätt att deltaga. särsk. till 4: sätt att blifva l. vara intressent i ett företag. Deltagningssättet är endast med total insatts, eller betalande af en summa på en gång vid inskrifningen (i änkekassan). Publ. handl. 13: 14 (1784).
(4) -VILLKOR. (†) Publ. handl. 13: 19 (1784).
(4) -ÅR. (†) Publ. handl. 13: 22 (1784).

 

Spalt D 680 band 6, 1909

Webbansvarig