| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
DEKONTENANSERA dek1ontenaŋse4ra l. de1-, l. -oŋ-, l. 01—, i Sveal. äfv. -e3ra2 (dekånntenanngsèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr DEKONTENANS.
(mindre br., utom i p. pf. ss. adj.) bringa ur fattningen, förbrylla, göra handfallen l. perplex l. flat l. häpen l. förlägen. Han rådnar: Han blir .. decontenanserad. Han vet inte hvad han skal tala om. Dalin Arg. 2: 81 (1734, 1754). Et defensift krig .. slår (sällan) väl uth, emedan det decontenancerar kneckten. Höpken 2: 436 (1757). Björkegren (1784; under décontenancer). Dalin (1850). Lyttkens o. Wulff Utt. (1889).
Spalt D 540 band 6, 1908