Publicerad 1908   Lämna synpunkter
DATURA datɯ3ra2, stundom 040, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[liksom t., eng. datura o. fr. datura, dature af nylat. datūra, användt ss. släktnamn redan af 1500-talets botanister (t. ex. af Acosta, Durante), upptaget från hindi dhatūra, benämning på arterna Datura fastuosa Lin. o. D. metel Lin., af sskr. dhattūra, benämning på ifrågavarande växtsläkte]
bot. o. farm. benämning på (individ l. art af) ett till familjen Solanaceæ hörande växtsläkte, hvars samtliga, företrädesvis utom Europa förekommande arter äro giftiga; särsk. om den i Sv. förvildade arten D. Stramonium Lin., spikklubba, hvilken lämnar ett verksamt medel i sht mot astma; jfr DATURIN o. ASTMA-ÖRT. Stor Italiensk Datura. Trolle-Bonde Hesselby 169 (i handl. fr. c. 1759).
Ssgr: DATURA-BAS030~2. A. Lindbergsson i VetAH 1820, s. 315.
-FRÖ~2. Dens. Därs. 314. —
-INFUSION~102. Dens. Därs. 318.

 

Spalt D 403 band 6, 1908

Webbansvarig