| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
DAGSLED dak3s~le2d, stundom da3gs~, äfv. (i sht i västra o. södra Sv.) 4~1 (da`gsled Weste), r. l. f. (m. Sahlstedt (1773)); best. -en; pl. -er (= Lind As. 580 (1833), Kullberg Rol. 2: 34, 147 (1865)).
1) färd l. marsch l. vandring som räcker en dag l. företages (l. företagits) på en dag l. som tager en dag i anspråk, en dags färd (osv.); jfr DAGSRESA 1. När the Swenske som på Landtoget wore .. wore medh Ryttare och Knechter, then tridie dagzleedh thijt (dvs. i Ryssland) inkombne, mötte them sextijo Bajorer medh een wäldigh hoop Krijgzfolck. Tegel G. I 2: 318 (1622). Om flere nattläger behöfwes; då ordne derom Landzhöfdingen med Officererne om dagzlederne huru dhe huar dagh tuga (dvs. tåga) skole. RARP 2: 197 (1635). Lång var vår dagsled / Och af ett hällande regn gjord dubbelt mera besvärlig. Adlerbeth Hor. sat. 24 (1814); jfr b. oeg. Himlens sol i hafvets sköt / Hvila efter dagsled njöt. Gellerstedt 2 Dikt. 12 (1881). — särsk.
a) bildl. om jordelifvet betraktadt som en vandring; äfv. om en lefnadsdag; jfr DAGSRESA 1 a slutet. Si, jag en främling är och gäst, / Som icke här min boning fäst, / Men fristad i ditt hägn begär, / Hvar gång en dagsled slutad är. Ps. 1819, 432: 2. Han (dvs. Gud) i en molnstod ock framför min dagsled vandrat. A. Grafström 1: 114 (1830, 1864). Jag min dagsled redan gjort / Igenom verlden, farors ort. Hedborn Minne 312 (1835). Wetterbergh G. Nord 1 (1862).
b) med särsk. hänsyn till den under färden (osv.) tillryggalagda vägsträckan; jfr DAGSRESA 1 b. Lithen hest gör stackott dagxledh. Sv. ords. B 4 b (1604); jfr Grubb 459 (1665) samt Sv. ordspråksb. 55 (1865) [jfr fsv. litin hæstir gør stakkota dax leedh (Kock o. Petersens Medeltidsordspr. 1: 164)]. Vid medlet af Augusti, eller i dess sednare hälft, börjar han (dvs. lappen) flytta tillbaks österut, dock i mindre dagsleder. Læstadius 1 Journ. 218 (1831). Så makligt fram de tåga och besvära / Sig ej med långa dagsled. Kullberg Rol. 2: 147 (1865). Fulla dagsleder. Lönnberg Fornnord. sag. 1: 74 (1870).
2) = DAGSRESA 2. The (dvs. Jesu föräldrar) gingo ena dagxleed, och begynthe sökia honom (dvs. Jesus) jbland theres frender och vener. Luk. 2: 44 (NT 1526); jfr 1. (Laban) lät bliffua tree dagsledher longt emellan sigh och Jacob. 1 Mos. 30: 36 (Bib. 1541). Willie man något låta tryckia .., så wore eij långt emellan Upsahla och förbem:te Ohrt (dvs. Gäfle), föga mehra än een dagz:leedh. Ant. saml. 276 (1691). Spegel Gl. 75 (1712). Ho kunde tro hemma, att vi efter två månaders resa .. icke hunnit mer än en dagsled ifrån Götheborg. J. Wallenberg 152 (1771). I Sverge voro på den tiden (dvs. Bröt-Anunds) många obebyggda marker, flere dagsleder vidsträckta. Fryxell Ber. 1: 27 (1823). Din hammar jag gräft i jorden ner, / väl nio dagsled, om icke mer. Ling As. 580 (1833). Stora vida sträckningar äro ofruktbara, hela dagsleder äro öde. Thomander Pred. 2: 150 (1849). Hufvudstaden i det helga land / Sex dagsled närmre var på den (vägen) belägen. Kullberg Rol. 2: 34 (1865). Goten kommer, goten kommer! I går afton stod han ren / knappt en dagsled, ve oss, ve oss! knappt en dagsled från Atén! Rydberg Dikt. 1: 25 (1876, 1882). Bara en half dagsled från hafvet. Hallström Purpur 5 (1895). Den 16 togo vi den sista dagsleden till Kaschgar. Hedin Asien 1: 40 (1903); jfr 1.
Spalt D 151 band 6, 1906