Publicerad 1906   Lämna synpunkter
DAGORDNING da3g~å2rdniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(dags- Underr. i afs. på medicam:s förskrifn. 1797, s. 4, Wikforss (1804; under tagesordnung), Atterbom Siare VI. 1: 220 (1852))
Etymologi
[af DAG (se särsk. d. o. I 3 c) o. ORDNING; jfr t. tagesordnung, eng. order of the day, fr. ordre du jour]
1) ordning l. följd af hvad som inträffar, förekommer, utföres, förehafves osv. under dagens lopp; ordning för dagen. Läsa, äta och sofva — det är den vanliga dagordningen. Wikforss (1804; under tagesordnung). Armodet förekom honom (dvs. Kexél) .. såsom .. naturligt hörande till hans dagsordning. Atterbom Siare VI. 1: 220 (1852). — särsk.
a) (†) ordning i hvilken ngt inkommer l. inkommit under dagens lopp. Recepterne efter Dagsordningen genomdragas och förseglas. Underr. i afs. på medicam:s förskrifn. 1797, s. 4.
b) ordning för arbets-, hvilo- o. måltidstimmar m. m., gällande vid afdelning af armé l. flotta, vid hospital, sjukhus m. fl. inrättningar. Ammiralitets Collegii Dag- och Spisnings Ordning för 7 man i fatlaget. Höppener 267 (titel fr. 1716). En bestämd dagordning, lämpad efter tjenstgöringsförhållandena, skall af regementschefen upprättas. Tj.-regl. 1889, s. 342. Dagordningen (inom kompanierna) rättas efter reg:tets dagordning med tillhörande signallista. Nordensvan o. Krusenstjerna Handb. 1: 385 (1890). Den för tjenstgöringen ombord (å fyrskepp) af Kongl. Lotsstyrelsen faststälda dagordning skall på lämpligt ställe ombord finnas anslagen. Instr. f. tj.-gör. å fyrskepp 1891, s. 15. (För sjuk af första klassen må vid hospital bekostas) särskild betjening, hvilken skall vara underkastad den för anstalten gällande dagordning. SFS 1901, nr 48, s. 20.
2) [eg. en speciell anv. af 1; jfr motsv. anv. af t. tagesordnung, eng. order of the day, fr. ordre du jour] ordning för de på en viss dag kommande ärendenas behandling af en öfverläggande församling, särsk. representantförsamling l. ngn af dess afdelningar; lista på hvilken sådan ordning tillkännagifves, föredragningslista; jfr BORD-LISTA; jfr anm. nedan. Dalin Fr. o. sv. lex. (1843; under ordre). Skyndsamt efter hvarje sammanträdes slut bör för nästa sammanträde vara uppgjord dagordning eller förteckning öfver alla på Kammarens bord då hvilande ärenden, hvilka böra vid nästa sammanträde föredragas .. Har Kammaren i afseende å något måls föredragning fattat särskildt beslut, varde sådant å dagordningen anmärkt. BtRProt. 1867, Saml. 8 II. 2: nr 25, s. 12. Äfven andra ämnen än de på dagordningen uppförda ärendena kunna efter eller på anmälan hos talmannen och på af talmannen bestämd tid bringas å bane under sammanträdet. NF (1879). (G. III) var endast då närvarande vid hela rådets eller dess divisioners sammanträden, när större och vigtigare frågor stodo på dagordningen. Odhner G. III 1: 250 (1885). (Franska) regeringen .. afgår, om hr Jaurès förslag blir satt på dagordningen och diskuteras. VL 1894, nr 303, s. 4. — särsk. (i fråga om utländska förh.)
a) [jfr t. zur tagesordnung übergehen, fr. passer à l’ordre du jour] i uttr. öfvergå till dagordningen, öfvergång till dagordningen, om fattandet af beslut att öfvergå till nästa ärende på dagordningen, antingen på grund däraf, att man vill undvika att vare sig bifalla l. afslå ett under behandling varande förslag, l. ock med anledning af en (till regeringen riktad) interpellation. Dalin (1850). Det (dvs. konventet) nöjde sig med att skicka finansministerns anmälan till den overksamma välfärdskomitén, och öfvergick till dagordningen. Hedin Rev. qv. 324 (1880). Ett förslag om enkel öfvergång till dagordningen .. förkastades (af fr. deputeradekammaren) med 271 (röster) mot 248. SDS 1899, nr 289, s. 4; jfr b. — (†) Gå till dagordningen. Dalin Fr. o. sv. lex. (1843; under ordre).
b) [jfr motsv. anv. af fr. ordre du jour] om själfva det i a omtalade beslutet, hvilket antingen fattas utan anförande af grunder: enkel dagordning, l. med anförande af sådana l., i händelse af interpellation, under uttalande af gillande l. ogillande af regeringens förklaring: motiverad dagordning. De motiverade dagordningar, till hvilka interpellationerna ofta föranleda i andra land (än Sverge), tillstädjas icke af det svenska riksdagsskicket. NF 7: 749 (1883). Ett (af danska riksdagens) ting (kan) uttala sina åsigter eller förväntningar antingen genom ett beslut eller genom en s. k. motiverad dagordning. Nyström Svedelius Statsk. 1: 263 (1887). Deputeradekammaren har med 263 röster mot 237 antagit en af deputeraden Perillier föreslagen dagordning, hvilken accepterades af konseljpresidenten och lydde sålunda: Kammaren godkänner regeringens förklaringar och handlingar. SDS 1899, nr 289, s. 4. En särskild orsak till de senare (dvs. de täta ministerskiftena i Frankrike) äro äfven de så vanliga dagordningarna och interpellationerna, som .. här blifvit ett verkligt plågoris. Fahlbeck Sv:s förf. 147 (1904).
Anm. Att bet. 2 i sv. är jämförelsevis ung, framgår af en polemik i Vinterbladet 1853, s. 171, 231, i hvilken påstås, att en svensk ”som icke kan franska eller tyska” icke kan förstå ordet dagordning. De motsvarande svenska orden äro däremot enl. Vinterbladet bordlista (”i riksstånden”) o. föredragningslista (”i Konungens råd”).
3) oeg. o. bildl., mer l. mindre nära anslutande sig till 2 (sällan till 1), i uttr. som beteckna, att ngt är föremål för allmänt intresse l. diskussion, att ngt inom den närmaste framtiden skall l. anses böra behandlas l. afgöras l. kräfver en lösning o. d., att ngt är aktuellt l. vanligt l. hör till regeln under ngn viss tid, l. att en viss fråga bringas l. ställes under diskussion osv. Sätta, ställa, uppföra på dagordningen. Vara, stå, komma på dagordningen. Afgå, afföras från dagordningen. Ett på dagordningen stående problem. Sturzen-Becker 2: 224 (1861). Ur Porthans skola, der den stilistiska undervisningen stod främst på dagordningen, utgick .., bland många andra, Kellgren. Böttiger 5: 93 (1867). Efter att under temligen lång tid hafva nästan alldeles legat nere, har frågan om solens beskaffenhet och egenskaper blifvit den första på dagordningen. Björling Solen Inl. (1869, 1870). Marats död .. gaf endast ökad styrka åt de lidelser, som under en tidrymd af femton månader ”satte skräcken på dagordningen”. Hedin Rev. qv. 178 (1879). Denna fråga (huruvida ljudlagarna verka undantagslöst eller icke) står alltjämt på dagordningen. Kock Spr. förändr. 139 (1896). Lösningen af ett stort fosterländskt spörsmål, hvilket måste afföras från den politiska dagordningen, innan hand kunde läggas vid andra reformer. Paulson Minnestal 60 (1897, 1899).
Ssg: (2 b) DAGORDNINGS-FÖRSLAG310~ l. 300~02. Olika dagordningsförslag framstäldes. VL 1897, nr 285, s. 3.

 

Spalt D 145 band 6, 1906

Webbansvarig